Är män bättre ledare än kvinnor?

Utifrån vår erfarenhet, och möten med hundratals chefer varje år, känner vi oss säkra på att svaret är ”nej”. Men vad säger egentligen forskningen? Är kvinnor mer känslostyrda och mindre sakliga? Är män generellt bättre lämpade att chefa? Häng med så söker vi svar!

Är det skillnad på kvinnor och män?

Forskning kring skillnader mellan kvinnor och män i ledande positioner tog fart under 1960-talet när kvinnor i större utsträckning började lönearbeta. En av de mest kända studierna från den tiden är Rosabeth M. Kanters ”Men and Women of the Corporation” från 1977. Kanters studie kommer bland annat fram till att:

• Kvinnor utsätts för hårdare granskning och högre prestationskrav.
• Den enskilda kvinnans prestation blir en symbol för kvinnor som grupp.
• Stereotypa roller som mamma, järnlady och sexbomb projiceras på kvinnor av omgivningen för att hantera ”ovana situationer”. Till ovana situationer räknas exempelvis kvinnor som arbetar enligt studien.
• Män överdriver sina gemensamma drag för att stärka den egna grupplojaliteten.

Men nu är det ju Sverige, 2020-tal. Kvinnor som arbetar kan knappast klassas som en ”ovan situation” längre och uttrycket sexbomb drog väl ändå sin sista suck 1999 i och med Tom Jones hit med samma namn. Så vad säger mer samtida forskning?

Kvinnor granskas hårdare än män

En svensk studie från 2021 visar att kvinnor på ledande positioner granskas hårdare av media än män, precis som Kanters studie från 1977. Och för att vara ett av världens mest jämställda länder så är det, överraskande nog, framför allt kvinnans föräldraroll och politiska kompetens som ifrågasätts. Kritik som utgår från de traditionella könsnormerna och hämmar kvinnors rätt att utöva sitt politiska ledarskap med samma förutsättningar som män enligt studien.

Klara Regnö, forskare vid Göteborgs universitetet menar att ett underliggande problem är att frågan ”är kvinnor lika bra ledare” alltid utgår ifrån mannen som den naturliga chefen. Vilket ger kvinnor helt andra förutsättningar att leverera. Regnö menar även att eftersom kvinnor blir mer granskade har de inte samma utrymme att vara halvrisiga på sitt jobb – de måste prestera.

Lästips: Minska stressen på jobbet 

Kvinnor har de mest uppskattade ledaregenskaperna

Så kvinnor verkar ofta ha högre krav på sig från omgivningen. Det har också forskats en del kring kvinnliga och manliga ledaregenskaper – och där verkar finnas skillnader.

I en amerikansk studie från 2019 låter Jack Zanger och Joseph Folkman företagsledare utvärderas av sina närmsta medarbetare och chefer på 19 olika ledarskapskriterier. På 17 av punkterna får kvinnorna högre poäng än männen, på exempelvis initiativförmåga, att inspirera andra, bygga relationer, självutveckling samt att driva resultat.

Samma forskare genomför en liknande studie i slutet av 2020 för att ta reda på om coronakrisen har någon inverkan. Det visar sig att de mest uppskattade egenskaperna hos en ledare är förmågan att ta till sig och lära sig nya saker, att investera i personalens utveckling även när det blåser snålt, ärlighet och integritet samt en ledare som förstår den stress, oro och frustration som människor kan känna i en krissituation. Här fick kvinnorna ännu högre poäng än tidigare, vilket leder till slutsatsen att kvinnor generellt är mer rustade än vad män är, för att leda i kris.

Så – ÄR män bättre ledare än kvinnor, eller är kvinnor bättre ledare än män?

Nej, ingen forskning tyder på något av det. Både män och kvinnor har många egenskaper som är högt uppskattade i olika undersökningar kring ledarskap. I slutändan är vi alla individer, med olika egenskaper, övertygelser och beteenden. Det viktiga är att du som leder har viljan att utveckla både dig själv, och dina medarbetare. När den viljan finns, är allt möjligt.

Stort lycka till!

Här är några av våra mest populära artiklar i ämnet ledarskap:

Så blir du en bra ledare – 15 tips

5 saker riktigt bra ledare gör (spoiler: det handlar om empatiskt ledarskap!)

8 ledarbeteenden som skapar tillit och mindre stress

Så bemöter du härskarteknik och sandlåderetorik