Rätt hanterade är våra olikheter en styrka. Men visst kan det vara svårt att samarbeta med människor som beter sig helt annorlunda än vad vi själva gör. Här kan du läsa mer om gruppdynamik och hur du kan samarbeta bättre med olika personligheter.
Försöker du få jobbet att funka tillsammans med ett gäng känslostyrda gnällspikar som inte vill ta ansvar, en outhärdlig besserwisser, eller med helt vanliga personer som tyvärr inte alltid verkar förstå vad det är du säger? Då är du inte ensam.
Förmågan att samarbeta blir allt viktigare. Vi arbetar i team i högre grad än förut (hela 50 % mer än för 20 år sedan, enligt forskning av Amy Edmondson). Det innebär att vi blir allt fler som behöver få saker gjorda på jobbet, tillsammans med kollegor som tänker, är och beter sig annorlunda än vad vi själva gör. Ibland fungerar det nästan overkligt bra. Ibland fastnar vi i destruktiva hjulspår där vi krockar med andra och inte kan komma förbi hinder som stör samarbetet. Som att Bettina kom sent till ert möte igen, att Johan är helt oförmögen att tänka utanför boxen eller att du går ifrån samtalet med din kollega med känslan av ”Skönt, nu är vi överens!” Men några veckor senare är det som att samtalet aldrig har hänt och du undrar: ”vad är det som är så svårt att förstå?!”. Utifrån sett kan det verka oskyldigt, men det gnager i oss, och i det långa loppet kan det göra stor skada för hur gruppen fungerar och presterar.
Det kan hända att du som chef kan läsa er gruppdynamik som en öppen bok. Eller inte. Att gruppen inte fungerar optimalt behöver inte märkas alls förrän den VERKLIGEN inte fungerar – när tissel och tassel i lunchrummet byts till öppen konflikt, när sjukskrivningarna haglar eller uppsägningarna är ett faktum.
Eller å andra sidan, när gruppdynamiken av någon anledning förbättras och arbetet plötsligt går dubbelt så fort, trots att teamet består av lika många huvuden som tidigare.
Även om gruppdynamiken till viss del kan vara dold för dig som är chef, har du som ledare möjlighet att skapa förutsättningar för en bättre gruppdynamik. Och det finns några saker du kan börja med redan idag för att göra skillnad.
Men innan vi kommer till det, tar vi en titt på ordet dynamik:
[Dynamik (ytterst av grekiska dynamikoʹs ’kraftig’, ’verksam’, av dyʹnamis ’kraft’, ’förmåga’), den del av mekaniken som beskriver kroppars rörelse under inverkan av krafter.] (Källa: Nationalencyklopedin).
Kraft och förmåga. Ordet gruppdynamik handlar om hur vi har det i en grupp. Hur beter vi oss mot varandra? Vilken kraft finns i gruppen och hur förvaltar vi den? Termen användes första gången 1947 av socialpsykologen Kurt Lewin, som då studerade hur grupper agerar och reagerar på förändrade omständigheter.
En positiv gruppdynamik märks i att gruppen är bekväm med att samarbeta mot uppsatta mål. Gruppens gemensamma kraft används för att komma vidare, framåt. En negativ gruppdynamik kan istället yttra sig i att två (eller flera!) personer försöker leda ett projekt (på olika sätt) och inte lyssnar på varandra. I en negativ gruppdynamik spiller vi alldeles för mycket energi på annat. Sånt som inte tar oss dit vi ska.
Gruppdynamik är – precis som namnet antyder – inte ett statiskt tillstånd utan något dynamiskt, som är i ständigt förändring.
Läs mer om utbildningen förändringsledning här!
Det finns flera olika modeller och teorier som beskriver grupputveckling över tid – Susan Wheelans IMGD är en, Will Schutz FIRO-modell är en annan. I korta drag kan vi sammanfatta de båda modellerna med att grupper går igenom olika faser i sin utveckling. Som ledare kan du stötta gruppen på olika sätt, för att gruppen ska nå en känsla av samhörighet och få arbetsro. För att komma dit krävs ofta både tid och engagerat arbete.
Lästips: Situationsanpassat ledarskap – den kompletta guiden. Läs den här!
Förutom att gruppdynamik påverkas av tid och nedlagt arbete, beror den också på vilka som finns med i gruppen.
Vi är ju trots allt bara människor, och det är inte bara våra kompletterande kompetenser som ska klaffa. Vi påverkar varandra – och gruppens dynamik – med våra personligheter, karaktärsdrag och beteenden. Rätt hanterade är våra olikheter en styrka, både för verksamheten och för individen. Som i den klassiska deckaren, där det ofta visar sig att den tillknäppta personen med kommunikationssvårigheter är en jäkel på att ta fram avancerade analyser som hjälper gruppen att lösa fallet. Eller för den delen den rättframma, lite för våldsamma kollegan utan impulskontroll (ja Gunvald/Steinar, we´re talking to you) – som ofta försätter sig själv i trubbel men ändå bidrar med saker till teamet. Poängen är den här: ett helt team med Gunvalds skulle knappast vara lyckat. Vi är olika, och vi behöver varandra.
För att citera Kurt Lewin – upphovsmakare till ordet gruppdynamik – handlar det om att summan av gruppen blir större än de olika delarna tillsammans. 1+1 = 3.
Philip Runsten, Ekonomie Doktor på Handelshögskolan i Stockholm, har pekat ut fem faktorer som utmärker starka team. De faktorerna kan du som chef eller teamledare använda för att skapa förutsättningar för en bättre gruppdynamik. Fundera en stund på hur du och ditt team lever upp till de här faktorerna.
En av de viktigaste sakerna för en god gruppdynamik är att uppgiften är tydlig. Mål och syfte behöver vara uttalade, och medarbetarna behöver förstå vilka målen är och hur var och en bidrar till dem. När det är klart för alla blir risken för energiläckage genast mindre.
Målet är att forma ett öppet och tillåtande klimat. I det här sammanhanget kan det handla om att förstå att ni är olika, och hitta styrkan i det. Lästips: Så skapar du psykologisk trygghet i er grupp.
Hur utvecklas ni? Reflekterar ni regelbundet över ert arbete? Hur ser er feedbackkultur ut?
När vi snackar grupputveckling behöver processen få ta tid – ge den det. Sitt lugnt i båten och i jobbiga faser är det skönt att veta att ”this too shall pass”. När det gäller utveckling i stort behöver ni förstås se till att ni har den kompetens som krävs för att komma framåt. Tryck på offertknappen längst ner på den här sidan, om du vill ha hjälp med det!
Lästips: Reflektion – 3 kraftfulla frågor som utvecklar.
Vi återkommer till Lewins ”summan är större än de olika delarna tillsammans”. Delar ni upp arbetet effektivt? Tar ni vara på era respektive styrkor?
Påminn både dig själv och ditt team om just det där att ni är starkare tillsammans. Visa att du som chef värdesätter ert samarbete och den gemensamma grupprestationen. Och kom ihåg att fira tillsammans när det går bra!
Okej – så du har inget chefsmandat, men däremot en eller flera kollegor med impulskontroll likt Gunvald Larssons, eller andra besvärliga egenheter som du behöver jobba med. Här kommer några tips som kan hjälpa dig/er till bättre samarbeten.
Det låter så enkelt, och kan vara så svårt. Att någon svarar väldigt kort på dina mejl behöver inte betyda att hen är arg på dig, utan bara att hen är kortfattad i sitt sätt att kommunicera. Försök att påminna dig själv om det, och hitta styrkan i det.
Har du fastnat i en konflikt som känns nästan omöjlig att komma ur? Bra gruppdynamik kan börja med en person. Försök att vara den större personen. Tänk om ett enkelt ”förlåt” eller ”jag förstår” kan förändra ert samarbete i grunden?
På samma sätt kan du starta förändring genom att vara tydlig med dina önskemål och behov. Bettina, som alltid är sen till era möten, kanske inte har förstått hur det påverkar din dag (även om hon givetvis borde göra det…). Istället för att knyta näven i fickan och jobba upp ett ohälsosamt högt blodtryck – ta upp det. Prova giraffmetoden Non violent communication och se vad du får för resultat.
Ibland kan det vara skönt att påminna sig om det! Ni kan ändå arbeta tillsammans på ett professionellt sätt. Förhoppningsvis.
Har du testat punkt 1-4 utan resultat? Mår du dåligt på grund av en kollega, och hur du blir behandlad på jobbet? Då ska du genast ta upp problemet med din närmsta chef. Be om hjälp med att lösa problemet. Alla är värda att må bra på jobbet.
Slösa inte din värdefulla tid och energi på att vara irriterad över andras konstiga vanor eller beteenden. Ibland är det bästa du kan göra att försöka acceptera att människor är som de är och istället fokusera på det arbete du/ni är där för att göra. Och när arbetsdagen är slut kan du glädjas åt just det, för att sedan gå hem och umgås med vänner du faktiskt valt själv.
Stort lycka till!
—
Fler lästips:
Så blir du en bra ledare (15 tips!)
Ligg steget före med praktiska tips som du har direkt nytta av i din vardag
Har du några frågor så är du varmt välkommen att höra av dig till oss. Vi återkommer så fort som möjligt.
Frukost och nya perspektiv ingår. Välkommen!