Fake news och trollfabriker. Varannan 15-åring har svårt att skilja på fakta och åsikter. Inte så konstigt med tanke på all information som sköljer över oss idag. Här kan du läsa om digital retorik för styrning och påverkan, och ta del av 6 tips som hjälper dig att bli en vass faktagranskare.
Kan den där gulliga videon på hundvalpen som förstörde en hel soffa eller katten som blev rädd för en gurka verkligen ha en agenda? Ja, faktiskt, den här artikeln i New York Times berättar mer om det.
Eller i sann Inception-anda, du vet filmen som handlar om att plantera en idé i någons undermedvetna utan deras vetskap: Borde du ifrågasätta den här artikeln? Ja, självklart! Längre ned får du tips på hur, men låt oss börja med vad forskningen säger.
Nästan varannan 15-åring i Sverige saknar förmågan att skilja på fakta och åsikter. Det visar en studie från 2021 som bygger på data från den senaste PISA-undersökningen. ”Allt fler elever har tillgång till datorer och mobiltelefoner, men de saknar förmågan att använda dem. De riskerar att fastna i en värld av fake news och ekokammare”, säger Andreas Schleicher, utbildningschef OECD. Men det är faktiskt så, att om vi själva ska ägna oss åt att vara källkritiska, så har just den här undersökningen kritiserats hårt av experter inom digital källkritik. Experterna menar att tillvägagångssättet bör ifrågasättas och att den digitala kompetensen utvecklats mycket under senare år.
Oavsett, så är skillnaden mellan fakta och åsikter allt svårare för många att förhålla sig till. Teknikens fantastiska möjligheter, och den enorma mängd information som sköljer över oss varje dag, kräver mycket av oss. För det är inte alltid tydligt vem som är avsändare till olika nyheter, fakta eller påståenden. Ofta får vi googla källan eller läsa mellan raderna för att försöka lista ut vem som ligger bakom. Ibland är avsändaren medvetet otydlig eller dold. Källkritik är idag en extremt viktig kunskap för att inte bli lurad av bedragare eller politiker med tveksam agenda, som använder sig av farlig retorik.
Retorik handlar om att beröra andras känslor. Och att med olika medel övertyga andra människor. För dig som är ledare är förmågan att övertyga så klart viktig. Oavsett om du är statsminister, president eller jobbar som gruppchef på en svensk arbetsplats har du en unik möjlighet att framkalla känslor som stolthet, medkänsla, tillit och (arbets)glädje i din grupp. Eller på andra sidan av skalan: oro, tvivel och fruktan. För att lyckas med det första är det bra att känna till farorna med det andra. Vi har tidigare skrivit om 5 retoriska knep för att söndra och härska.
Idag lever vi delar av våra liv på nätet, i filterbubblor som påverkas av vad vi valt att följa, vad vi söker efter på Google och vad våra vänner väljer att dela. Även i den digital världen används listiga, retoriska knep med målet att övertyga, styra och påverka. För att fortsätta vara rationellt tänkande personer i den digitala eran behöver vi vässa vår förmåga att skilja mellan fakta och åsikt. Vi måste lära oss strategier för att upptäcka fejkade nyheter och felaktig eller färgad information. Vilket kan vara svårt när den ibland kommer från någon vi litar på (och som i sin tur inte är medveten om att det hen sprider är osant).
Bli trygg och uppskattad i rollen som ledare. Läs mer om populära Certifierad ledare här!
För när en avlägsen släkting berättar att det finns belägg för att jorden faktiskt är platt och att ”rund är en konspiration”, är det felaktig information som hen sprider, troligtvis i god tro utan att veta att den är just felaktig.
Desinformation är något helt annat. Det handlar om avsiktligt falsk eller vilseledande information som sprids på ett planerat sätt. Ofta med syfte att påverka någon politiskt, ideologiskt, eller för att tjäna pengar. På senare år har desinformation kommit att kallas ”fake news”. Med fake news menar vi desinformation som framstår som nyheter – där någon medvetet manipulerat sanningen för att själv vinna något på det. I takt med teknikens och internets utveckling tar desinformation och fejkade nyheter allt större plats. ”Tekniken har gått fram så mycket att vem som helst idag kan sprida ”fake news” på ett sätt som ser både professionellt och trovärdigt ut”, säger Thomas Nygren, Docent vid Uppsala universitet, i en intervju med Svensk Internetstiftelse.
Har du hört talas om politiska botar? En bot är ett datorprogram som är konstruerat för att göra uppgifter som kan vara tidskrävande att göra själv. Som till exempel att sprida stora mängder information under kort tid. Appen Siri är en bot, och företagschattar bemannas ofta av botar. En bot kan också bete sig som en ”helt vanlig människa” i sociala medier och posta saker som i sin tur blir gillade, delade – och så småningom verkar helt sanna.
Brittisk underrättelsetjänst har fastslagit att Ryssland redan 2014, genom bland annat botar i sociala medier, riktade tydliga påverkansförsök mot Skottlands omröstning om utträde ur Storbritannien. Dessutom vet man att Ryssland bedrivit påverkansförsök även vid Brexitomröstningen.
Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) skriver i en rapport från 2018 om hur politiska botar blir allt vanligare även i Sverige.
”Påverkansoperationer av olika slag är frekvent förekommande i politiska och såväl väpnade som icke-väpnade konflikter. Utvecklingen av sociala medier och dess utbredda användning har gjort att påverkansoperationer i ökande grad förekommer även där. Olika statsaktörer använder det för att försöka påverka såväl inhemsk som internationell opinion och terrororganisationer såsom IS har varit framgångsrika i att använda sociala medier för propagandaspridning och att rekrytera nya medlemmar.”
Inför riksdagsvalet 2016 uppgav FOI att mängden botar på Twitter fördubblats. De stod för 6 % av alla användare och 12 % av alla inlägg kopplat till valet och svensk politik. Merparten av dem med högerextrema och invandringskritiska åsikter – där 47 % av inläggen uttryckte stöd åt Sverigedemokraterna.
Det finns flera vedertagna tekniker som används strategiskt för att desinformera – både av botar som programmeras på ett visst sätt, och av människor av kött och blod. Här berättar vi om tre av dem.
Internet har gjort det så lätt att hitta information när vi behöver det – men också svårare för oss att kontrollera hur vi framstår för andra. Som ett sätt att distrahera andra från sanningen används en teknik som kallas ”Flooding the zone with shit”. Det handlar kort och gott om att publicera en mängd alternativa sanningar, berättelser eller förklaringar till olika händelser, med syfte att dra blickarna från det som skaver.
Vladimir Putin sägs vara en pionjär inom området. När Ryssland anklagas för något sprids ofta mängder av konkurrerande ”sanningar” som en löpeld över nätet. Det gäller inte minst sedan Rysslands invasion av Ukraina, där inhemska medier kontrolleras, censureras och antingen frivilligt eller under hot, erbjuder alternativa ”sanningar”.
Målet med den här tekniken är att sprida så många tänkbara förklaringar, för till exempel en förgiftning eller en flygkrasch, att det i slutändan känns helt omöjligt för gemene man att förstå vad som faktiskt har hänt. I ett medieklimat som svämmar över av den ena otroliga förklaringen efter den andra, kan det vara svårt för den som faktiskt sitter på sanningen att göra sig hörd.
”Flooding the zone with shit” är den digitala kusinen till det retoriska knepet Gish-galopp som vi skrivit om här: Så hanterar du härskarteknik och sandlåderetorik.
Gish-galopp används i debatter och dialoger med samma mål – att dränka motståndaren i mer eller mindre välgrundade argument. Bevisen är sällan särskilt starka var för sig, men de tvingar in dig i en lång process av motbevisning som är svår att ro i hamn.
Gaslighting betyder att genom manipulation få människor att ifrågasätta sitt eget omdöme. Uttrycket kommer från en pjäs (Gas Light, 1938) som filmatiserades med Ingrid Bergman i en av huvudrollerna (Gaslight, 1944). I filmen manipulerar hennes man henne tills hon själv börjar tvivla på sitt eget omdöme.
I politiska sammanhang kan gaslighting handla om att få andra att ifrågasätta etablerade fakta genom att förvränga, förvanska eller utelämna information. Det här drabbar två parter. Dels den som blir manipulerad, dels meningsmotståndare så som journalister och forskare. Syftet är att sprida förvirring bland väljare och på så sätt vinna röster eller undvika en skandal. Ett exempel på det är gruvföretaget som fick frågan om de hade fört en dialog med ursprungsfolket angående att etablera en ny gruva på deras mark. Svaret blev nej, då det inte fanns något ursprungsfolk på platsen. Det gjorde det naturligtvis! Men i stället hamnade fokus på huruvida det faktiskt existerade ett ursprungsfolk, vilket i stället för att vara fakta, blev en åsikt. Och mindre fokus hamnade på att gruvföretagets etiskt och lagligt tvivelaktiga etablering.
På arbetsplatsen kan gaslighting uppenbara sig som en typ av mobbing där en eller flera personer till exempel utesluts ur gruppen eller på andra sätt undermineras. Om inga åtgärder vidtas är risken stor att den person som utsätts till sist börjar tvivla på sin egen förmåga.
Post-truth etablerades som uttryck 2016 och beskriver ett tillstånd där den politiska debatten i hög grad är bortkopplad från objektiva fakta. Istället bygger argumenten på att väcka människors känslor och skapa en personlig övertygelse – som förhoppningsvis låter sig spridas som en löpeld.
När något som är avgjort för länge sedan av den vetenskapliga världen – som att växthuseffekten är pådriven av människan – blir något diskutabelt, har man lyckats (och någonstans skrattar en oljemagnat hela vägen till banken). Alltså, etablerade fakta suddas ut och framställs som åsikter. Något som kan vara relativt beroende på vem som är betraktaren. Avsändaren förpackar ofta desinformationen så här:
Ett tydligt exempel på hur man drar nytta av det, är hur extremhögern förpackat sina åsikter i vad som liknar traditionella nyhetssidor. Den stora skillnaden är att det är en tydlig vinkel inte bara i det som traditionellt kallas ”ledare” utan i alla nyheter. Det gäller också vilka nyheter som förmedlas. Innehållet sprids huvudsakligen via sociala medier, med interaktioner och delningar från följare.
I USA har alla traditionella tidningar idag en betalvägg. Förutom de två största, mest besökta ”nyhetssidorna” – Fox News och Breitbart. Fox News är ett republikansk-vänligt mediehus drivet av Rupert Murdoch, som har en tydlig lutning åt höger. Breitbart är en internetpublikation som drivs av ingen mindre än Steve Bannon. Samme Steve Bannon som varit vice VD för Cambridge Analytica (här kan du läsa mer om den skandalen) och Trumps förste kampanjchef inför presidentvalet 2016.
Förstå att det pågår försök till manipulation. Första steget är att se att det pågår. Bara genom att läsa den här artikeln har du kommit ett steg närmare till att faktiskt förstå var och hur det kan ske.
Ifrågasätt när någon påstår något och fråga alltid efter källan. ”Vad baserar du det på?” ”Hur vet du det?”. Att ställa frågor och ibland våga vara en jobbig j-vel som stoppar ”mass-ekot” kan göra stor skillnad. Och att just ställa frågor och försöka förstå är det bästa sättet. Om du pekar finger och berättar att avsändaren har FEL är risken stor att hen hamnar i försvarsställning och stänger öronen. Lästips: Så vinner du nästa argumentation (och så funkar Backfire-effekten).
Vem tjänar på att sprida det här budskapet? Hur ser affärsmodellen ut bakom den här verksamheten? Aftonbladets affärsmodell är att driva klick till sin sida. Därför bygger deras journalistik på att skapa slagkraftiga rubriker som du inte kan motstå att klicka på. Det betyder inte att allt som skrivs där är felaktigt men det kan hjälpa dig att förstå varför deras narrativ ofta är av det negativa slaget. ”Hund bet man” drar inga klick. ”Man bet hund och åt upp den” drar däremot massvis av klick. Chock, rädslor och panik – sånt gillar klickfingret.
Vi som publicerar den här artikeln är också en affärsdrivande verksamhet. Ett utbildningsföretag som heter Framfot företagsutbildning. Vi har mer än 15 års erfarenhet inom exempelvis ledarskap och retorik, och vi vill gärna dela med oss av våra kunskaper med dig som är intresserad av samma sak! Vårt långsiktiga syfte med att dela med oss av kunskap är att när du någon gång i framtiden vill och behöver gå utbildning ska du komma ihåg oss. För vi är ett företag med anställda utbildare, och vi behöver sälja utbildningar för att fortsätta driva vår verksamhet.
Sugen på att dela något vidare? Fundera först ett varv på hur just den nyhet du vill dela kom in i ditt flöde. Delades den av en vän, en sida du följer eller någon annan aktör som har ett intresse av att sprida informationen? Försök att följa nyheten till källan innan du gör ditt nästa drag.
Bra journalistik kostar pengar. Att slänga ihop något skrivet av andra är enkelt. Att lägga tid och möda på att gräva, undersöka, faktagranska och sätta samman en artikelserie är inte särskilt lönsamt idag. Det bästa sättet vi kan uppmuntra mer fakta på, är att aktivt stödja tidningar som gör det grundläggande, journalistiska arbetet.
Att fortsätta utveckla din egen och andras kunskap kring påverkan, hur det sker och vad som kan vara felinformation, är otroligt viktigt. Det visade också studien vi nämner inledningsvis – de elever som fått mer utbildning i källkritiskt tänkande kunde också i högre grad avgöra skillnad på fakta och åsikter. Att förstå att det är något som pågår runt omkring oss är ett första steg. Att stärka sitt kritiska tänkande och förmågan att sålla bland information är en färdighet som är extrem viktigt för att fatta rätt beslut i vardagen, på hemmaplan och på jobbet.
Tips! Kolla in Internetstiftelsens sida internetkunskap.se där du kan läsa mer om desinformation, nättroll, föräldraskap i en digital värld, med mera.
FLER LÄSTIPS:
5 retoriska knep för att söndra och härska
Så hanterar du härskarteknik & sandlåderetorik
Vinn nästa argumentation! (Lär dig mer om backfire-effekten)
Ligg steget före med praktiska tips som du har direkt nytta av i din vardag
Har du några frågor så är du varmt välkommen att höra av dig till oss. Vi återkommer så fort som möjligt.
Frukost och nya perspektiv ingår. Välkommen!