Tillitsbaserat ledarskap, frälsning eller utopi?

Tillitsbaserat ledarskap i offentliga verksamheter ses som ett alternativ till det hårt kritiserade New Public Management. Men vad innebär egentligen det tillitsbaserade ledarskapet? I den här artikeln går vi igenom tillitsreformens bakgrund, dess fallgropar och reder ut begreppet styrfilosofi.

Företagsanpassa

Det pratas mer och mer om det tillitsbaserade ledarskapet. Men hur bra koll har du? Att reda i begreppet är lite av en djungel, det finns åtskilliga artiklar, studier och åsikter i ämnet. Tillitsbaserat ledarskap, är det frälsning eller utopi?  Välkommen till Framfots lilla skola i tillitsbaserad styrning.

Den moderna arbetsplatsen

Under de senaste decennierna har vi gått från ett industri- till kunskapssamhälle. I takt med att kunskapsnivån och kompetensen hos medarbetarna har ökat, har behovet av detaljstyrning minskat. Det här ställer naturligtvis ökade krav på framför allt ledare och chefer. Ansvar och mandat måste tydliggöras och anpassas efter varje organisations förutsättningar. Den lärande organisationen, kommunikation, strategi, styrning, personlig utveckling, helhetsbilden… ja, listan fortsätter.

Det blir tydligt att ledare behöver stöttning i sin roll för att ges bästa möjliga förutsättningar att leda. Och eftersom varje arbetsplats är unik, med sin egen kultur, regler och kunskapskrav så ser varje ledares utmaning olika ut – även om det finns verksamhetsöverskridande likheter.

Utbildning för framgång! Gå utbildningen Certifierad Ledare, en komplett chefutbildning. 

Lästips! 9 bra anledningar till varför du som chef ska gå en ledarskapsutbildning.

Vad är en styrfilosofi?

En styrfilosofi, styrmodell eller ett styrsystem är grunden för hur en ledning väljer att styra, organisera och utveckla en verksamhet. Några exempel på vanligt förekommande styrsystem är: resultat- och målstyrning, handlingsstyrning och den kulturella styrningen.

Resultat- och målstyrning handlar om att mäta exempelvis KPI:er och mål. Handlingsstyrning utgår ifrån ett regelverk och/eller speciella processer som personalen har att förhålla sig till. Den kulturella styrningen är mera kopplad till individen och företagets gemensamma värderingar och arbetskultur.

Det här är generella beskrivningar, styrsystem är komplexa och mångfacetterade. Dessutom är en verksamhet ofta influerad av flera styrmodeller samtidigt. För att förstå hur och varför den tillitsbaserade styrning kom att uppstå, ska vi först ta en titt på dess föregångare: New Public Managment.

New Public Managment

Spänn fast säkerhetsbältet, för nu åker vi! New Public Managment, förkortat NPM, tar världen med storm när begreppet lanseras år 1991. Kalla det dåtidens innekatt i styrmodellssvängen. NPM är från början Englands svar på att få bukt med byråkrati och ineffektivitet i statliga verksamheter. Grundidén är att applicera styr- och organisationsmodeller från näringslivet i kombination med privatiseringar. För att öka effektiviseringen, behovsanpassa verksamheter samt stärka kontrollen över budgetutveckling och kvalitet i välfärden.

I praktiken innebär det bland annat att privata aktörer tillåts konkurrera med offentliga. Samt en ökad målstyrning med mätning och sparkrav. Skifte innebär att gå från handlingsstyrning och regler till styrning av prestation. Idén med NPM är således att skillnaden mellan offentlig och privat sektor är marginella och bör organiseras på liknande sätt.

Kritik New Public Managment

Sverige importerar raskt den nya styrmodellen. Äntligen ska vår byråkratiska och trögflytande välfärd fungera lika väloljat och snabbfotat som de privata aktörerna! Eller? Efter 30 år med NPM vid rodret står det i stället klart att byråkrati och detaljstyrning snarare ökat. Kritiken låter inte vänta på sig. Kritiker menar dels att ett misslyckande var att vänta då offentlig verksamhet aldrig kan likställas med ett affärsdrivande företag. Som främst drivs av att maximera vinster. Dels att låta utvecklingen inom välfärden styras av konkurrens och sparkrav. Forskning visar även att detaljstyrning och administration ökat sedan införandet av NPM och att fler anställda sjukskrivs för utbrändhet på grund av en försämrad arbetsmiljö. 

De problem som NPM för med sig blir till slut så påtagliga att styrningsfrågan hamnar högst upp på den politiska agendan inför valet år 2014. Som ett resultat tillsätts en speciell utredning för att lösa situationen.

Tillitsbaserat ledarskap vad är det?

År 2014 beslutar regeringen att styrningen i offentliga verksamheter behöver ses över. Uppdraget tilldelas den då nystartade Tillitsdelegationen år 2016 som nu ersätter (NPM) med tillitsbaserad styrning. En av de största reformerna sedan 90-talet.

Enligt Tillitsdelegationen innebär tillitsbaserad styrning att skapa förutsättningar för att ta tillvara den kunskap och det engagemang som sker i mötet mellan medarbetare och brukare. Mindre fokus på kontroll, mer handlingsutrymme för medarbetaren att fokusera på verksamhetens syfte och brukarens behov. Samtidigt som alla i organisationen ansvarar för att göra sig själva tillitsvärdiga och bidra till samverkan. ”Låt proffsen vara proffs” som före detta Statsministern Stefan Löfven skaldade.

Vill du lära dig mer om det situationsanpassade ledarskapet? Läs vår kompletta guide här!

Tillitsbaserad styrning definition

Det finns fler definitioner av tillitsbaserad styrning och Tillitsdelegation påpekar att ingen definition står över någon annan. Själva styrmodellen innefattar dock både mjuka värden, organisation och ledarskap samt styrning, utvärdering och organisering. Ansvaret för att bygga tillitsbaserade relationer ligger hos samtliga i organisationen. Där alla förväntas bidra aktivt – oavsett position.

För att  implementera och leda en organisation mot en tillitsbaserad styrning har Tillitsdelegationen tagit fram sju vägledande principer.

7 vägledande principer:

• Tillit: Ha en positiv inställning och välj att lita till dem du arbetar med
• Medborgarfokus: Sätt brukarens behov i fokus
• Helhetssyn: Uppmuntra till gemensamt ansvar och att aktivt ta ansvar för helhetsbilden.
• Handlingsutrymme: Delegera mandat och uppmuntra medbestämmande.
• Stöd: Arbeta nära verksamheten med service och professionalism som ledord.
• Kunskap: Uppmuntra vetenskapligt kunskapssökande och lärande i kombination med erfarenhet.
• Öppenhet: Välkomna oliktänkande, kritik och informationsdelning.

En studie från år 2021 av kommuner som tillämpar tillitsbaserad styrning visar dock att chefernas definition av själva ordet tillit skiljer sig åt. Majoriteten såg på tillit som en inställning där man utgår ifrån att människor vill väl, tar ansvar för sitt jobb och sina handlingar. Samt bidrar på det sätt som chefen och medarbetaren kommit överens om. En minoritet menade å andra sidan att tillit förtjänas genom att bevisa sin trovärdighet.

Tillitsbaserat ledarskap i praktiken

Tillitsdelegationen anger en rad exempel på hur styrningen kan fungera i praktiken, så som: att rensa bland mål och regelverk, involvera medarbetare i beslut, förlåta mindre fel men agera på allvarliga, göra digitaliseringen till stöd inte en börda, skapa utrymme för relationsbyggande och innovationsprojekt samt upprätta en samordnad och lärande tillsyn.

I studien från 2021 visar det sig att statliga verk och myndigheter har kommit olika långt i processen att implementera den nya styrningsfilosofin. Själva arbetet består främst av att skapa referensramar för önskat beteende, framför allt genom att göra förändringar i policydokument och arbetssätt. I praktiken innebär det att implementeringsarbetet vid tidpunkten för studien till största del består av att förmedla vad kommunerna vill uppnå. Exempelvis ett förändrat ledarskap och ledning, helhetssyn, förbättrad arbetsmiljö och ökat värde i verksamheten. Snarare än att arbeta med faktiska metoder för att driva igenom de önskade förändringarna.

Fokus på processförändring

En annan insikt var den att chefers kunskaper var goda inom verksamhetens värdegrund, policy och etiska principer. Men grunda när det kom till medarbetarnas faktiska arbetssituation. Vilket i sin tur pekar på att fokuset, åtminstone initialt, ligger på att förändra processer snarare än på att bygga tillitsfulla relationer.

Den ledaregenskap som framför allt efterfrågas är uthållighet. Här lutar sig ledare inom kommunen främst mot vägledande underlag (så som en policy) för att driva utvecklingen framåt. Detta sker dels genom att sätta en tydlig målbild baserat på kommunens utmaningar, dels driva punktinsatser för att nå dit.

Tips! I utbildningen Förändringsledning får du lära dig att leda framgångsrikt i en föränderlig värld. 

Tillitsbaserat ledarskap kritik

Kritiken mot tillitsbaserat ledarskap varierar. Här tar vi upp några olika perspektiv för att ge en så mångfacetterad bild som möjligt.

Bristande tillit

Enligt en undersökning som Statskontoret gjorde år 2016 anger 89 procent av medarbetarna inom stat, kommun och landsting att de alltid eller oftast upplever tillit från chefen. Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund menar att den bristande tilliten snarare är den mellan skola och kommun. Sedan staten lämnade över ansvaret för skolan för 30 år sedan. I en debattartikel för Svenska Dagbladet skriver hon att Tillitsdelegationens förslag tillåter staten att avsäga sig ytterligare ansvar för skolan och att kommunerna inte är, eller någonsin har varit, rustade för att axla det ansvaret. ”De kommunala huvudmännen kan inte i framtiden vara den aktör som står i centrum när tillit ska byggas” skriver hon och menar att lärare är en yrkesgrupp som är vana att ta ansvar. Men att det krävs rimliga förhållanden för att kunna utöva sitt yrke ordentligt, vilka måste staten kliva in och ansvara för.

Tillitsbaserat ledarskap och informella ledare

Björn Brorström, professor emeritus, och Gustaf Kastberg Weichselberger, professor, uttrycker en oro för att det finns en tro på att ledare kan organisera och styra fram tillit. Trots att det finns mycket inom forskningen som pekar på att det är betydligt mer komplext. De lyfter även att det inte kan vara upp till individuella tjänstemän inom offentlig sektor att agera och ta risker efter eget godtycke:

”Har en enhetschef rätt att hoppas att personalen följer instruktioner om hygien och skydd vid omfattande smittspridning? Notera att det inte är chefen som omfattas av tillitsidealet, som tar den största risken och bär den största kostnaden vid misslyckanden”.

Ewa Wikström, professur i Health Governance vid Handelshögskolan i Göteborg, menar att den stabilitet som teorin bakom tillitsbaserat ledarskap kräver saknas. Studier visar på instabila, stressade arbetsplatser under stor press där strategiskt ledarskap lyser med sin frånvaro. I stället uppstår en situation med informella ledare och olika positioneringar. Förutsättningar som gör det svårt att införa den tillitsbaserade styrningen.

Det symboliska ledarskapet 

Forskaren Po Lindvall undrar huruvida det tillitsbaserade ledarskapet verkligen är det som kommer att bidra till en förbättrad arbetsmiljö och en effektivare offentlig sektor. Han hänvisar till en formulering från Tillitsdelegationen:

”Detta är i stor utsträckning ett slags symboliskt ledarskap där ständig personlig kontakt med organisationens medarbetare och dialog för att förkunna visionen står centralt”.

Han pekar vidare på forskning som visar att den här typen av visionära ledarskap inte leder till någon större effektivitet. Effekten verkar i stället vara ökad sjukskrivning och större omsättning bland personalen. Han skriver även att det finns fall som visar på att tillit och engagemang sjunker hos medarbetarna. Då visionen utformas av ledning och chefer utan medarbetarens delaktighet. Slutligen menar han att genom att bara rekrytera människor som passar in i visionen, så byggs en stark ja-sägar kultur. Vilket går stick i stäv med att ge medarbetaren handlingsutrymme och medskapanderätt.

Den ideala medarbetaren

En central del i Tillitsdelegationens förslag är den aktiva medarbetaren som självständigt bidrar till helheten och organisationens bästa. För att detta ska uppnås menar delegationen att det är viktigt att anställa rätt sorts personal. Närmare bestämt den som kan och vill omfamna den särskilda kultur, vision och lokala policy som arbetsplatsen har satt. Samtidigt som hela styrsystemet bygger på personal som besitter specialiserad kunskap.

Medarbetaren beskrivs som en ”medskapare i sitt eget arbete”. En person som sätter organisationens utveckling framför sin egen. Trots att studier uppger att den största orsaken till att människor säger upp sig idag beror på att det inte finns tillräckligt med personlig utveckling på arbetsplatsen. Björn Brorström och Gustaf Kastberg Weichselberger menar att grundantagandet att alla individer och enheter kommer att agera utifrån verksamhetens bästa strider mot forskningsresultaten. Omfattande forskning visar nämligen på en hög grad av egenintresse, suboptimering, målkonflikter och kompetensbrister på svenska arbetsplatser.

Inflation på administratörer och chefer 

I en artikel i Proletären skrivs om den tvådagarsutbildning som implementeringen kräver. Utbildningen omfattar 1,4 miljoner offentligt anställda och kostar uppåt 5 miljarder kronor. I förlorad arbetstid räknar Tillitsdelegationen med ytterligare 3,9 miljoner kronor. Arbetstid som på ett normalstort sjukhus uppskattas leda till ett bortfall av 30-60 årsarbeten. Dessutom rekommenderar Tillitsdelegationen att anställa 150 nya administratörer till en kostnad på 17–21 miljoner årligen i skattepengar. Undersköterskan Isabelle Tejbo säger i en intervju att det känns som att klistra på en ny etikett på ett gammalt styrsätt och att inflationen på chefer redan är ett stort problem.

Tillitsbaserat ledarskap – För mycket styrning!

Parallellt med diskussionen om det tillitsbaserade ledarskapet höjs röster som varnar för att vi har för mycket styrning. Detta på grund av att daterade styrmodeller historiskt sett inte har ersatts – snarare har nya styrmodeller tillkommit. Johan Åkesson, lärare på Handelshögskolan i Göteborg, har forskat på området och menar att ju mer styrning vi människor utsätts för, desto mer motstridiga styrsignaler. Detta leder i sin tur till att fler chefer väljer att frikoppla sig från vad styrningen säger och i stället agera utifrån erfarenhet. Det har även visat sig att den administrativa bördan ökar i form av utvärderingar och utredningar samt att kvalitén i kärnverksamheten blir lidande. Han anser att vi måste sätta ned foten och ta kontroll över situationen. Då mer styrning i praktiken innebär att vi styr mindre och riskerar att tappa kontrollen i stället.

I en debattartikel i Svenska Dagbladet skriver ett antal statsvetare att tillitsreformen är verkningslös så snart den implementeras då problematiken med NPM är så komplex att systemet måste reformeras om i grunden.

Tillitsbaserad styrning – Funkar det? 

Precis som med NPM så kommer det dröja innan vi vet med säkerhet. Tillit i sig förändrar inte resultatet om det inte finns resurser för en fungerande arbetsmiljö. Men oavsett styrningsfilosofi är det tydligt att ledarskap fyller en allt viktigare funktion i våra offentliga verksamheter. Därtill behöver vi veta hur vi på bästa sätt kan träna ledare av idag för att klara den komplexa verklighet vi lever i.

Certifierad erfaren ledare är en utbildning i ledarskap på avancerad nivå. Delkurserna består av Ledarskap för erfarna chefer, Förändringsledning samt Leda och utveckla verksamheten. Läs mer här!

Styrning i offentliga verksamheter är kanske ingen kioskvältare vid mötesbordet. Men det är otroligt viktigt! I slutändan är det styrningen som avgör hur våra statliga verk fungerar, hur våra anställda mår och vart våra skattepengar går. För vi vill inte stå där om 30 år med samma byråkratiska cirkus, vittnesmål om att statliga verk går på knäna, vinster som försvinner utomlands och brukare som lämnas vind för våg när de behöver hjälp. Hjälp som vi gemensamt och demokratiskt har kommit överens om att vi har rätt till.

FLER LÄSTIPS:

Situationsanpassat ledarskap, en komplett guide 

Är män bättre ledare än kvinnor? 

Så blir du en bra ledare