Samarbete är ett positivt begrepp för de allra flesta. Ändå är det så lätt att sätta sin egen vinning framför gruppens när det är dags för gemensamma ansträngningar.
Miljöförstöring är ett problem. De allra flesta kan nog hålla med om att det är viktigt att arbeta för en bättre miljö. Samtidigt kan en individ rättfärdiga att de förorenar genom att Sverige redan gör så mycket jämfört med andra länder och att det spelar liten roll vad en enskild person gör. Det är lätt hänt att vi väljer att göra det som ökar vår egen vinning och förbättrar för oss som enskilda även om det leder till ökade föroreningar av vår gemensamma miljö. Problemet brukar kallas ”allmänningens tragedi” och utmaningen gäller även för en vanlig arbetsplats.
Kanske har du någon gång upplevt att en person arbetar mot organisationens mål medan någon annan mest vill göra karriär, eller att det är samma personer som alltid smiter från att byta kaffefilter eller plocka ur diskmaskinen. Det finns helt enkelt en risk för att vi blir själviska i grupp.
Nationalekonomen och Nobelpristagaren Elinor Ostrom studerade otaliga lyckade och misslyckade samarbeten över hela världen. Hennes arbete undersökte vad som skapar framgång för grupper, organisationer och hela samhällen.
Ett klassiskt exempel på detta var hennes studie av en Schweizisk by, där bönder brukade privat land för grödor men delade en gemensam äng som betesmark. Detta skulle kunna vara ett exempel där egoism och fokus på egennyttan gjort det omöjligt att samarbeta med överbetning som följd – en allmänningens tragedi. Ostrom upptäckte att i verkligheten fanns det inga problem med överbete. Detta tack vare en överenskommelse som sträckte sig tillbaka till 1517, där bönderna reglerat hur de ska göra för att ha ett långsiktigt samarbete som gör att betesmarken förblir brukbar, trots variationer i antal betesdjur över tid.
Ostrom hittade exempel på lyckade samarbeten över hela världen och utkristalliserade åtta principer som stärker gruppkänslan, dämpar egoistiska tendenser och bygger ett välfungerande samarbete kring en gemensam allmännytta. De vilar på insikten att förändring måste växa fram inifrån.
Att ett gemensamt mål existerar och är tydligt för alla är givetvis själva grundförutsättningen för ett lyckat samarbete. Målbilden skapar en identitetskänsla och klargör även till viss del vilka beteenden som är okej och inte. Det är oerhört vanligt att man stannar vid första steget: ett övergripande mål som ledningsgruppen står bakom men som inte betyder mer än snömos för personerna ”på golvet”.
Det låter oerhört banalt men är lätt att missa: Ha övergripande mål som sedan bryts ner i mindre mål och som ägs av de olika grupper, avdelningar och enheter ni har. Så att alla bidrar till en gemensam helhet med sina respektive delar.
Se till att reglerna är tydliga och gäller era lokala behov och förutsättningar. Det låter jättebra med globala spelregler som gäller lika i hela världen. Det ni måste börja med dock är vad som är OK och vad som inte är OK hos er, där ni lever och verkar – på ert kontor, avdelning, grupp eller liknande.
Se till att de som påverkas har möjlighet att delta i beslutsprocessen. Bestäm också hur ni ska bestämma er i fortsättningen. Hur ska beslutsprocessen se ut för att ingen ska känna sig överkörd eller utnyttjad? Boka en beslutsträff och kom överens om reglerna. Det betyder inte att ledaren ska abdikera och släppa allt beslutsfattande fritt utan snarare ge utrymme för delaktighet där det är möjligt.
Sen säger det sig självt att en chef inte kan överlåta till personalen att bestämma vem som ska få vilken lön eller vilka som ska sägas upp vid nedskärningar.
Gruppmedlemmarnas ursprungliga drivkrafter kan variera starkt från att främst söka egna fördelar till att helt bortse från egna behov och enbart verka för organisationens bästa. Individuella belöningar för ansträngningar som leder arbetet i rätt riktning kan sporra alla. Klargör hur individerna själva kan vinna på att sträva mot målet. Själviskhet kan vara av godo!
Själviskt beteende inom gruppen kan kortsiktigt leda till fördelar för en individ. Men den grupp där flest beter sig osjälviskt med det gemensamma målet i sikte kommer att stå sig bäst i konkurrensen mot andra grupper. Så klargör vilken typ av samarbete och osjälviskt beteende som bäst tar er mot målet. Hitta sedan sätt att belöna dem som handlar så. Ibland räcker det långt med ett tack och att man uppmärksammas för det man gör.
De beteenden som organisationen uppmuntrar är de som bäst överlever. Så tänk igenom vad ni vill uppmuntra och inte. Det kan vara lätt att skämtsamt vifta undan återkommande ansvarslöshet eller egoism för att behålla en god stämning. Men det kommer att bromsa arbetet eller i värsta fall motarbeta målet. Sätt rimliga ”straff” för oönskat beteende. Börja med att först och främst påpeka det, istället för att ständigt låta det passera.
Var snabb med att lösa konflikter. När bråk blossar upp blir vi lätt själviska och har svårt att se till vad som är bäst för gruppen. Ta därför tag i oenighet på ett tidigt stadie och visa hur alla kan vinna på enighet och fortsatt arbete mot det gemensamma målet.
Möjlighet till självbestämmande hör till våra mänskliga basbehov och är en viktig motivationsfaktor. Låt därför inte någon obehörig kliva in och toppstyra gruppen, även om det kan vara med välmening. Det skulle allvarligt underminera era regler för beslutsfattande (se princip 3) och skada ert gemensamma arbete.
En grupp kommer sällan ensam. Se till att samordna grupper inom organisationen, så att det inte plötsligt visar sig att ni ofrivilligt motarbetar varandra. Ta med dessa åtta principer i beräkningen för att undvika kollision både inom och mellan era team.
Ligg steget före med praktiska tips som du har direkt nytta av i din vardag
Har du några frågor så är du varmt välkommen att höra av dig till oss. Vi återkommer så fort som möjligt.
Frukost och nya perspektiv ingår. Välkommen!