Ska vi tänka fritt eller rätt?

Under min studietid i Uppsala diskuterade vi till och från vad devisen ovanför ingången till universitetshuset egentligen betyder. ”Att tänka fritt är stort – att tänka rätt är större”. Förmodligen har generationer av studenter funderat över detta och ett rimligt antagande är att formuleringen antyder att det finns ett slags facit för tänkandet d v s bättre och sämre sätt att använda kunskap och tänkande.

I Dagens Nyheter (2/11) skriver Mats Lindgren, VD på Kairos Future att Högskolan måste börja satsa på Tänkandets Hantverk som han definierar som förmågan att sätta frågor i ett sammanhang, organisera och kombinera idéer och att tänka djupt och snabbt. Mats Lindgrens analys går ut på att högskolan ägnar sig mer åt ”Kunskapspåfyllnad” än att lära ut ”Tänkandets Hantverk”.

Mats Lindgrens resonemang är förmodligen giltigt inom alla typer av utbildningar och det får konsekvenser för utbildare som har ambition att lära ut Tänkandets Hantverk.

Bland annat krävs att fler sinnen aktiveras för att komma någon vart. Kunskapen är bara råvaran. Mats Lindgren nämner att da Vinci och Einstein använde både kropp och medvetande för sina kreativa processer.

Om vi antar att Mats Lindgren har en poäng med sin idé om Tänkandets Hantverk kommer det sannolikt att ta lång tid att ändra synen på lärande inom akademin med dess historiskt etablerade traditioner. Enklare är det för oss andra som snabbt kan ställa om för att möta nya krav på utbildning.

Det vore oklokt att ställa akademiska studier i något slags motsatsförhållande till enklare former av utbildning. Båda behövs naturligtvis.

Det som är inspirerande med Mats Lindgrens text är att vi på Framfot kan arbeta fram en begreppsapparat för att tydliggöra att vi både arbetar med Kunskapspåfyllnad och Tänkandets Hantverk.