Det chefsfria samhället. Utopi eller framtid?

Det skulle fungera genom att människor blir alltmer självgående, vi har ny teknik och nya arbetsmiljöer som gör att vi i högre utsträckning styr över vårt eget arbete och väljer att utbyta erfarenheter med de som vi upplever att vi har ett utbyte med. Tänk vad skönt att inte ha någon som spanar över din axel, ha friheten att göra som du vill och själv fatta besluten?

Det finns dock några problem med detta. Jag tänker ta upp fyra ord som kan upplevas som lite träaktiga och tråkiga såhär en liten bit in i det 20e århundradet; ansvar, beslutsfattande, arbetsfördelning och hållbarhet.

Ansvar

Att vara chef innebär att du är ytterst ansvarig. När allt går som tåget kommer alla slåss om att få vara med och bestämma, vara delaktiga och påverka. När det blir problem behöver det dock finnas en ytterst ansvarig. Någon som har mandat och handlingskraft att göra det som behöver göras när situationen så påkallar. Om vi har problem med auktoriteter som fattar beslut, så kan det vara värt att poängtera att människan är fortfarande ett flockdjur. I alla grupper söker vi hitta en ledare. Det är så vi fått våra små grupper att fungera en gång i tiden och det gäller fortfarande. Dock kan ledarrollen växla med tiden och uppgiften. Men för att fungera i ett större sammanhang behövs en uttalad person som har ansvaret och förtroendet från både medarbetare OCH organisationen att axla ledarrollen. Att då avskaffa chefsrollen är knappast ett steg mot ökad tydlighet. För leda gruppen kommer någon göra, vare sig vi vill det eller inte.

Beslutsfattande

Alla har säkert varit med på mötet där alla har synpunkter och åsikter men där man till slut börjar snegla på chefen med en förhoppning om att komma vidare i frågan. Det kan man tycka vad man vill om men faktum är att chefen fyller en viktig funktion i att fatta beslut i vissa frågor. Antingen för att komma framåt i arbetet eller för att det är så pass övergripande och viktiga beslut för hela gruppen eller organisationen att det vore ansvarslöst att ålägga medarbetarna att fatta det beslutet.

Arbetsfördelning

Ett av de viktigaste uppdragen vi har som chef är att leda och fördela arbetet. Vem ansvarar för vad och i vilken omfattning? Hur ska vi bedriva verksamheten med de resurser vi har tillgängliga? Att leda och fördela arbetet handlar idag betydligt mer om mål och ramar än enskilda arbetsmoment. Likväl är det avgörande att det finns en tydlig fördelning.

Hållbarhet

Hållbarhet är mycket enkelt – det handlar om att arbeta långsiktigt – strategiskt – för att ni ska komma dit ni vill komma utan att någon går sönder på vägen. Beroende på var ni är och var ni ska ta vägen kan det behövas olika saker. Ibland kanske det är gruppen som behöver komma mer samman som ett team och samarbeta bättre. Ibland kanske det är för splittrade arbetsuppgifter på för få personer som skapar stress. Ibland är det att bara finnas där och ta sig tiden att lyssna.

Så tyvärr är det chefslösa samhället en utopi som låter lovande men som inte låter sig göras.

Med det sagt vill jag också påpeka att vi varken kan eller tjänar på att försöka vrida tillbaka klockan hundra år till den tidiga industrialismen, där chefen detaljstyr och äger alla beslut och där den anställde har att rätta sig eller kliva ut genom dörren. Som chef och arbetsgivare tjänar vi oerhört mycket på att dela med oss av ansvar, beslutsfattande, arbetsfördelning och skapa ett system med rättvisa. Så länge vi har i beaktande att det går bara fram till en viss punkt. När det är något som beror en hel grupp, någon far illa eller saker är träder chefsansvaret in. Där ska vi göra vårt yttersta som chef. Och under tiden gör vi vårt allra bästa för att skapa en bra mylla för självgående och växande medarbetare som får utlopp för sitt engagemang och driv på jobbet.

Kanske visar det med tiden att vi har fel. Tills den dagen har vi ett viktigt jobb att utföra och det är att rusta chefen för leda morgondagens medarbetare och organisationer.