Siare, tankeläsare och fegisar hindrar Effektiv kommunikation och konflikthantering

”Rune borde väl fatta att jag blir sårad! Så där gööör man bara inte på vår arbetsplats, det är väl ändå självklart.”

”Nej, du vet, det skulle jag aldrig kunna ta upp med Eva, hon skulle bara skylla ifrån sig och snacka skit om företaget.”

”Sådär säger Urban alltid, och det gör han bara för att imponera på chefen och få oss andra att verka inkompetenta.”

Har vi hört det förut? Antagligen. Ovan nämnda uttryck är exempel på några vanliga missar vi gör när vi samverkar och kommunicerar med varandra.  Vi är nämligen:

1. Tankeläsare

Jag tror att jag kan läsa andras tankar och vet precis vad de tänker och vilka deras intentioner är med det de säger och gör (ofta negativa).

Jag tror också att andra kan läsa mina tankar – de borde väl fatta vad som är ”rätt” och hur de påverkar mig och omgivningen!

2. Allvetande

Jag tror att min karta av verkligheten är den enda rätta och tar inte reda på hur motpartens karta ser ut.

3. Fegisar

Jag kommunicerar inte över huvud taget utan knyter handen i fickan och låter andra människor och händelser påverka mig negativt utan att uttrycka vad jag vill och tänker och försöka lösa situationen.

4. Siare

Jag siar om framtiden – jag förutspår hur andra kommer reagera och vad effekterna kommer att bli om jag till exempel tar upp ett problem. Dessa negativa profetior blir vanliga ursäkter för att inte kommunicera med berörda.

På Framfots utbildningar Effektiv kommunikation och Konflikthantering & Svåra samtal möter jag ofta deltagare som nickar instämmande när vi pratar om dessa beteenden.

Vi faller förmodligen alla in i någon av dessa roller emellanåt av olika orsaker. Vårt behov av att känna oss accepterade och omtyckta av omgivningen är starka drivkrafter hos oss människor, och med det finns också rädslan att själv bli kritiserad och ifrågasatt om jag tar upp ett problem eller uttrycker en känsla eller ståndpunkt öppet och ärligt. Djupt mänskligt och helt förståeligt.

Ibland känner vi inte heller den tilliten till vår omgivning som säger att även om vi skulle vara oense i en fråga eller uttrycka kritik så är det ändå helt okej. Jag är okej och du är okej och vi har oftast ett gott syfte med det vi gör och säger, även om det vi gör och säger får fel effekt ibland.

”Ja, men ett sånt klimat har vi inte på vår arbetsplats. Där får man minsann vakta sin tunga!”

Ja, så kan det vara. Men jag har fortfarande alltid ett eget val.

Varje gång jag hamnar i en situation där jag upplever ett problem, är missnöjd med något, känner mig sårad, arg eller besviken så tänker jag FAT. Alltså, i varje sådan situation har jag tre alternativ, FAT-alternativen:

Fortsätta – låta problemet kvarstå, och fortsätta låta det ta min energi eller kraft, och hoppas att det kanske löser sig ändå så småningom eller att omgivningen till sist ”fattar” hur de borde agera.

Agera – ta tag i problemet, försöka förändra situationen eller kommunicera med dem det berör för att skapa en förändring eller bara uttrycka min ståndpunkt

Tänka – välja mentalt fokus. Tänka och förhålla mig på ett annat sätt kring situationen som känns mer konstruktiv, eller kanske helt enkelt välja att mentalt släppa problemet och gå vidare.

Dessvärre väljer vi människor ofta F:et. Kanske för att vi tror att vi inte har något annat val, kanske för att vi tror att A:et och T:et kräver för mycket av oss.

Om du och jag sätter oss vid rodret i våra egna inre världar och tar vår del av ansvaret i kommunikationen med andra människor genom att oftare välja A eller T, så har vi dragit vårt strå till stacken för en öppnare, ärligare och mer tillitsfull kommunikation, och då ger vi också Rune, Eva och Urban fler tillfällen att vara öppna, ärliga och tillitsfulla tillbaka.

Välkommen till Framfot!

Relaterade artiklar: En artikel i DN om att 3 av 4 chefer vill sluta, där just konflikter med närmsta chefen anges som en bidragande orsak.