Ledarskapsåret 2023 kommer med säkerhet att bjuda på en del utmaningar. Hur kan du som ledare gå från överlevnadsstrategi till att skapa tillväxt när världen ter sig som allt annat än gästvänlig? Välkommen till Framfots trendspaning för 2023, som vanligt med fokus på ledarskap och personlig utveckling.
Företagsanpassa - begär offert!
Energikrig, epadunk, Putinpris och munkmodell, nyordslistan från 2022 sammanfattar ett år fullt av överraskningar. Vissa trevliga – andra mindre så (vad epadunk klassas som låter vi vara osagt). För allas år ser olika ut, vissa tittar tillbaka med värme och andra tittar helst inte tillbaka alls. Oavsett vilken grupp du tillhör i år så är ett år en milstolpe, ett gemensamt avslut och en början.
När vi tittar tillbaka summerar vi gärna våra liv utifrån åren vi har bakom oss: de bra, de dåliga och de där som bara flöt förbi. Åren 2022 och med största sannolikhet 2023 kan nog inte anklagas för att just ”flyta förbi”, de allra flesta av oss har nog påverkats på ett eller annat sätt av de stora förändringar som sker i världen just nu. Inflation, energikris och räntechock är ord som tapetserat nyhetssidorna, vad krävs egentligen av dagens ledare? Enligt McKinsey är den viktigaste egenskapen uthållighet, så vi börjar där.
Uthållighet är mer än att stå ut för stunden, det är förmågan att anpassa sig efter motståndet och samtidigt fortsätta växa. För att översätta det till att driva en organisation så handlar det om att ha koll på vad som händer framåt och samtidigt stå emot de utmaningar som knackar på dörren just nu. En uthållig organisation blir inte bara bättre på att reparera sig efter motgångar den lär sig också att blomstra i en miljö som avskräcker de flesta av oss.
Vid det här laget har du som ledare förmodligen hanterat ett antal kriser av varierande karaktär. Men passa upp så att du inte går i fällan att applicera samma process i alla situationer. Alla kriser kräver ett unikt handlag, även om erfarenhet att hantera tidigare kriser är till stor hjälp. Här behöver du som ledare hitta ett flexibelt förhållningssätt och vara öppen för nya lösningar.
I stället för att låta en utvald grupp bestående av chefer eller ledningsgrupp hantera en utmaning, engagera alla som arbetar i företaget! På så sätt kan du över tid skapa en organisation som är van vid förändringar och snabba omställningar. Där krishantering blir en naturlig del av företagets arbetskultur och de mest oväntade hjältarna kan komma med den avgörande lösningen.
Förbered dig på och ta tidigt små steg för att hantera en lågkonjuktur. Men! Förbered dig samtidigt på hur ni tar er ur densamma. Oavsett hur mycket forskare eller andra mindre trovärdiga tro-sig-påare tror sig veta om hur långvarig en lågkonjuktur blir, så är sanningen den att vi inte vet. Den kan bli oväntat kort (vilket drömscenario) eller ta en oväntad vändning och då, som du förstår, är det inte bara fördelaktigt utan helt otroligt fördelaktigt, att kunna ställa om och accelerera snabbt. Momentum!
En konkurrensfördel kan te sig olika i kris och i lugna vatten. Nu är det dags att se över vad som gör er konkurrenskraftiga och hitta nya strategiska möjligheter. Måla upp olika scenarios och våga satsa. Kanske är det en fantastisk idé att köpa upp en gammal avdankad fabrik för en tredjedel av priset och flytta hem produktionen. Kanske är det dags att själva börja tillverka den där komponenten som det råder brist på? Eller varför inte komplettera portföljen med en kompetens som ni tar in externt idag? Ibland är det både kittlande och strategiskt gynnsamt att gasa sig ur en kris.
Okej, du har bestämt dig. I år är året då du ska lära dig att räkna på danska. Du kommer till siffran sju… sen tar det stopp! Ja, de allra flesta vet nog hur det känns att högtidligt deklarera ett nyårslöfte i januari för att sedan pudla i mars. Hur kommer det sig? För det första är det väl nästintill omänskligt svårt att räkna på danska? Men en annan förklaring kan vara att vi inte tillåter oss att misslyckas i början trots att vi är nybörjare. Lösningen? Öva upp din förmåga att misslyckas och börja göra intelligenta misstag.
Att misslyckas är en del av livet, en ganska stor del dessutom. Men, för att dessa misstag – stora som små – ska kunna leda till innovation och kunskap som i sin tur leder till att vi presterar bättre, måste vi lära oss att göra intelligenta misstag. Enligt forskaren Amy C Edmond handlar det om ett mentalt skifte från VEM som orsakade felet till att fokusera på VAD det var som gick fel. För att bättre förstå vad ett intelligent misstag är utgår hon från tre olika kategorier.
Intelligenta misstag är mer experimentella i sin natur. Det är ett strukturerat försök att lära sig något nytt – oavsett om resultatet i sig blir pannkaka eller prinsesstårta. Det är själva informationen i resultatet som är det viktiga och vad vi kan lära oss av det.
Erik Hunter, doktor i ekonomi, trycker på hur viktigt det är att inte bara lyfta de som lyckas. Inom hans forskning som fokuserar på lönsamhet inom lantbruk visar statistik att 60 – 70 % av alla nya produktsatsningar misslyckas. En statistik som pekar på att det finns en mängd kunskap som aldrig delas eller ser dagens ljus. Ytterligare en intressant aspekt av det är att de som utgör minoriteten, de som faktiskt lyckas, är de som syns mest. Är vi så rädda för att misslyckas att vi hellre gör om samma misstag gång på gång istället för att skapa en gemensam lärogrund?
Det finns mycket att vinna på att uppmuntra intelligenta misstag inom en organisation. Inte minst för att det främjar den lärande organisationen och bidrar till att bygga uthållighet.
Ett exempel på ett företag som på ett transparent sätt visade sin process kring intelligenta misstag är barnklädmärket Polarn O. Pyret som i Oktober 2022 gick ut med att de avbryter all produktion och försäljning av regnkläder. Då materialet inte överensstämmer med företagets målsättning att endast använda hållbara material.
Vill du lära känna dig själv som ledare? Gå utbildningen Personligt Ledarskap!
Så, när begick du något som kan klassas som ett intelligent misstag senast? Det vill säga, att du utmanade dig själv och kanske andra, tog ett beslut utan att vara säker på utfall, testade något nytt, experimenterade i skarpt läge eller tog en risk. Reflektera själv eller tillsammans med ditt team.
En av spaningarna vi bjöd på i förra årets trendspaning var den om hur det trygga och empatiska ledarskapet lägger grunden för välmående arbetsplatser. IPSOS Worlds Mental Health Day’s årliga undersökning visar att oron över just välmåendet, både det fysiska och psykiska, har ökat världen över under 2022. Något som är nytt för i år är även att 76 % av världens befolkning anser att den mentala och fysiska hälsan är lika viktiga. Synen på välmående har också breddats till att innefatta känslor, spiritualitet och social hälsa. Där pandemin anses vara en katalysator som drivit på utvecklingen från självförverkligande till ”självförvandling” och personlig utveckling.
I kontrast till detta menar 41 % av medarbetarna i USA att deras arbetsplatser inte erbjuder någon support när det kommer till den mentala hälsan.
Något annat som vuxit fram i spåret av pandemin och som är starkt kopplat till debatten om välmående är den hybrida arbetsplatsen. Där många medarbetare ser stora hälsofördelar med att helt eller delvis fortsätta att arbeta på distans. I en rapport från TRR tror även 8 av 10 chefer att en arbetsplats som erbjuder distansarbete gör det lättare att attrahera arbetskraft. Samtidigt skriver The Economist om en studie som visar att medarbetare ser sig själva som mer produktiva när de arbetar hemifrån medan cheferna inte alls delar den bilden. Ett nytt ord ser dagens ljus och fenomenet går under namnet ”produktivitetsparanoia”.
Vårt mest uppskattade seminarium under 2022 är det som handlar om psykologisk trygghet där vi bland annat pratar om just intelligenta misstag. Det är även en förutsättning för att dina medarbetares välmående! Men hur kan du som ledare skapa psykologisk trygghet i ditt team?
En viktig del är reflektera kring ditt ledarskap och hur du påverkar människor omkring dig. Vårt tips? Våga vara sårbar!
I en artikel för tidningen Entrepreneur skriver den seniora ledaren Jan Risi om hur viktigt det var för henne att våga visa sig sårbar inför sitt team och sina chefer. Hon menar att en vanlig missuppfattning är att sårbar är samma sak som svag, vilket inte stämmer. Hennes erfarenhet är att när vi inte delar med oss av känslor som innebär ilska, sorg eller nedstämdhet och varför vi upplever de känslorna. Så kommer de där känslorna ändå ut på något sätt och ofta på ett sätt som grumlar vårt omdöme att fatta kloka beslut.
Jan menar att en av dina skyldigheter som ledare är att medge inför ditt team när du har gjort ett misstag. Att först förklara varför du gjorde på ett visst sätt och sedan ta ansvar för konsekvensen gör att människor respekterar dig mer. Framför allt om du i egenskap av ledare vågar visa att även du är mänsklig. Vilket i sin tur stärker både dialogen mellan dina kollegor och din position som ledare.
Varför känner du ilska eller sorg? Ta reda på ursprunget till känslan och dela med dig. Känner du skuldkänslor inför att ha spenderat mer tid på jobbet än med familjen? Det är du säkert inte ensam om! Men istället för att bli irriterad på kollegan som inte jobbar över, prata om hur du känner och hitta en lösning eller ett sätt att ta er igenom det tillsammans.
Öppenhet och sårbarhet är inte samma sak.
Vad innebär det för dig att vara sårbar? Att vara öppen kring hur du mår kanske är att vara sårbar för andra men inte för dig. Då behöver du fundera på hur du kan utvecklas genom att vara sårbar på ditt sätt. Kanske är det svårare för dig att be om hjälp? Eller att ta upp svåra ämnen med din chef?
Vad bär du med dig för bagage efter flera år i en ledarposition? Vilka strategier sitter djupt rotade men har tjänat sitt syfte? Vilken daterad ledarskapsmodell från konferensen 1977 gör sig påmind än idag? Vilka sår bär du med dig från dåligt chefskap du blivit utsatt för och utsatt andra för? Kan det rent av vara något i ditt ledarskapförflutna som gör att du har svårt att lita till personer som arbetar hemifrån? Gör upp med ditt bagage!
Hur fungerar näringslivet? Vad präglar ett aktiebolag? Och hur går lönsamhet och individ ihop? Genom att jämföra synen på välmåendet hos medarbetaren som vi tidigare diskuterat och vad ett välmående företag innebär hittar vi både likheter och diskrepans. Leta efter sårbara områden. Mår en viss avdelning sämre än en annan, varför? Och vad kan du göra åt det? Sist men inte minst, vad behöver du själv för att må bra och fungera i din roll?
Lycka till!
FLER LÄSTIPS:
5 saker riktigt bra ledare gör
Ligg steget före med praktiska tips som du har direkt nytta av i din vardag
Har du några frågor så är du varmt välkommen att höra av dig till oss. Vi återkommer så fort som möjligt.
Frukost och nya perspektiv ingår. Välkommen!