Varför är det så lätt att hata på nätet?

Alarmist, mentalsjuk, äcklig att se på … Ibland känns det som att nätet svämmar över av hat och förakt. Vad är det som får folk att helt tappa koncepterna och spy ut sin ilska över andra? Vi tittar närmare på det sorgliga fenomenet näthat.Närbild på händer som skriver på ett tangentbord med arga emojis ovanför som symbol för näthat – Framfot företagsutbildning.

Vilka beteenden vill ni ha på jobbet? Läs mer om utbildningen Stärkt företagskultur & värderingar.

En bra bit in i internetåldern kan vi konstatera att det generella online-klimatet är känslostarkt. Milt uttryckt. Det stormar av både kärlek, entusiasm, iskyla och raseri på nätet.

I dag ”pratar” vi med varandra med hjälp av det skrivna ordet mer än någonsin tidigare. Vi chattar, diskuterar i forum och text-pratar på sms. Vi behöver inte vänta tills vi möter varandra irl utan kan säga vad vi vill till vem som helst (i stort sett), när vi vill. Det är en ny verklighet som har många fördelar men också många utmaningar. Näthatet är en stor utmaning.

På väldig många ställen är internet varmt och hjälpsamt med alltfler ovärderliga initiativ som #nejtillnäthat, #jagärhär, Näthatshjälpen och No Hate Speech Movement m. fl. Men på sina håll är det också en kall och ogästvänlig plats där människor skadas.

Näthat är tyvärr en verklighet för många i dag. Internetstiftelsens rapport ”Svenskarna och internet – valspecial 2018” visade att 38 procent av de som uttryckte politiska åsikter online bemöttes av näthat. Antal näthatsanmälningar från ungdomar ökade från 25 till 37 procent mellan 2016 och 2018, enligt en rapport från Statens medieråd. Och en avhandling från Lunds universitet 2018 visar också på tydliga kopplingar mellan nättrakasserier och psykisk ohälsa bland unga.

När vuxna hånar unga på nätet

Näthat är alltid allvarligt men det är extra oroande när vuxna hånar unga för deras engagemang. Ingen skulle väl säga emot att vi som vuxna har ett ansvar att föregå med gott exempel.

Under 2019 stormade det extra mycket kring Greta Thunberg. Grundaren av Fridays for Future behöver knappast en presentation vid det här laget – i dag är hon en av de mest kända svenskarna genom tiderna. Med ett sällsynt moraliskt ledarskap har hon lyckats få världen att lyssna i mänsklighetens viktigaste fråga. Men samtidigt som hon väcker beundran hos många är hon en sylvass nagel i ögat på andra, och lockar fram en vrede utan dess like.

Det är inte förvånande att hon provocerar – hon är ju ett barn som ställer vuxenvärlden till svars för dess undfallenhet att agera. Men när vuxna väljer att svara nedlåtande och förringande istället för att lyssna och svara sakligt … ja, då blir man ledsen (som några fjärdeklassare uttryckte det i TV4:s Marcus svarar & förklarar.)

Den då 16-åriga klimataktivisten fick utstå mängder av hat från en hämndlysten vuxenkör. En rad toppolitiker och inflytelserika personer över hela världen skämdes inte det minsta för att skymfa och håna henne offentligt. Nätet svämmade över av konspirationsteorier, personangrepp, hat och hot i en grisig sörja.

Hon kallades för missfoster, en hjärntvättad alarmist och manipulerad marionettdocka. Ett mentalsjukt svenskt barn som exploateras av sina föräldrar. Som borde få smisk och spärras in på psyket. Som är äcklig att se på och skulle passa som varningsbild på cigarettpaket. Ett otacksamt, bortskämt barn som borde veta hut och gå tillbaka till skolbänken.

”Hatarna är mer aktiva än någonsin”

I ett Instagraminlägg svarade hon på sitt klarsynta och lugna sätt, att ”jaha, då var det dags igen … hatarna är mer aktiva än någonsin och attackerar mig med påhopp om mitt utseende, kläder, beteende och annorlundahet (differences, reds. anm.).”

”Jag förstår ärligt talat inte varför vuxna väljer att håna barn och ungdomar som lyfter fram vetenskapen, när de skulle kunna göra något bra istället. Jag antar att de helt enkelt känner sig så hotade av oss.”

Hon har själv blivit en makthavare och måste därför tåla att kritiskt ifrågasättas och granskas. Men när hennes ”kritiker” inte drar sig för att dräpa till med gemena härskartekniker … då undrar man hur det står till.

Hur förklaras fenomenet?

Vad är det som får vuxet folk att helt tappa koncepterna och spy ut sin ilska över en person istället för att lyssna på budskapet? (Har de ludd i öronen? för att prata Nalle Puh-språk.) Eller varför tappar vissa sin förmåga att tänka klart?

Här tittar vi närmare på fallet Greta vs. den hatiska vuxenvärlden och tar upp några faktorer som kan hjälpa oss förstå de psykologiska orsakerna bakom näthat.

5 förklarande faktorer bakom näthat 

1. Amygdalan kapar frontalloben

Starka känslor som skräck, ångest, aggression och ilska aktiverar vårt flykt- eller kampbeteende.

Det här inprogrammerade beteendet var nödvändigt för våra förfäder för att överleva hot och attacker från vilda djur eller andra stammar. I dagens värld upplever vi mer hot och påfrestningar av psykologisk karaktär, men det aktiverar samma beteende – fly eller slåss – eftersom hjärnan inte kan skilja på fysiskt och socialt hot.

Funktionen styrs av amygdala (också populärt kallad reptilhjärnan) som triggar igång stresshormonen kortisol och adrenalin och får oss att reagera blixtsnabbt utan att tänka. Vid hot eller fara tar amygdala över befälet över frontalloberna som annars är den del som styr vårt logiska tänkande, vår förmåga att resonera, fatta beslut och planera. När amygdala styr sjunker vårt IQ och våra kognitiva förmågor försämras – blodtryck och puls höjs och all energi går till musklerna.

Inom hjärnforskningen finns en modell som pekar ut olika triggers för sociala hot. Till exempel ökar påslaget av stresshormonet kortisol när vi upplever att vår autonomi hotas. Det vill säga när vår känsla av kontroll, handlingsutrymme, val och självstyre riskerar att försvinna.

Klimatrörelsen med Greta i spetsen kritiserar vuxenvärldens livsstil och kräver att vi ändrar våra vanor, vilket kan upplevas som ett hot mot ens självständighet. De som hatar och hotar slår alltså tillbaka intuitivt och utan eftertanke på ett upplevt hot mot dem själva. Hon kräver att jag ska sluta flyga och äta kött. Hon säger att jag gör fel! 

För att bli trygg i din roll som ledare krävs kunskaper om psykologi och beteenden. Läs mer om utbildningen Certifierad ledare 1.0.

2. Härskartekniker ett vanligt vapen i näthat

Viljan att ge igen när man blir kritiserad kan trigga vissa personer att ta till härskartekniker.

I rollen som makthavare kan Greta också upplevas som ett hot mot andra människor i maktposition. Hon behandlas som en ”konkurrent”, som en farlig uppstickare som måste avväpnas och attackeras tillbaka.

Klassiska härskarteknikvapen avfyras. Förminskande och förlöjligande kommentarer om hennes ålder, utseende och diagnos avlossas. Falska fakta och rykten sprids för att undergräva hennes trovärdighet.

Se den här videon – tre grymma tips på hur du hanterar härskartekniker.

Vill du bli bättre på att hantera konflikter och svåra samtal? Vår populära utbildning Konflikthantering & svåra samtal ger dig självkännedom och rätt verktyg för att medla mellan kollegor, hantera besvärliga situationer och göra svåra samtal enkla.

3. Skitsnackarbeteende online blir näthat

Digitaliseringen och den ökade kommunikationen online medför att vi inte smittar varandra med våra känslor lika lätt. Alla vet att det är en sak att prata negativt om någon bakom dennes rygg och en helt annan att säga det öga mot öga. På samma sätt: det är bra mycket enklare att håna en person på sociala medier än att håna hen IRL.

När du står ansikte mot ansikte kommer du tänka dig för en extra gång innan du säger det där elaka, sårande och dräpande till personen.

Men varför är det så? Faktum är att ögonen är vårt mest kraftfulla redskap för att förmedla känslor. När vi möts i verkliga livet kan vi läsa av och tolka varandra på ett helt annat sätt än online. När du ser personen framför dig är chansen större att den där elaka kommentaren på tungan kommer ut som någonting mjukare eller inte kommer ut alls.

När vi är online har vi inte det filtret. Vi behöver lära oss att uttrycka våra känslor i text på samma sätt som när vi står framför en medmänniska. 

Vill du utveckla din kommunikationsstil? Effektiv kommunikation – en utbildning med DISC-analys lär dig anpassa kommunikationen till olika individer och situationer.

4. Sociala medier och grupptänkande

Det är inget nytt att en politisk person som hyllas också får utstå hån och förakt. Det verkar vara en naturlag i mänskliga relationer, men i dagens digitala värld blir det än grymmare på grund av sociala mediers spridningseffekt.

I koncentrerade bubblor i sociala medier är sådant beteende mycket vanligare och har sorgligt nog blivit en norm.

Vår inneboende förmåga att polarisera i ”vi och dom” kan också leda till inhumant, oschyst beteende. Vi buntar gärna ihop människor i grupper och ser vår egen grupp som den rätta.

I anonyma sammanhang på nätet kan man lätt få en känsla av att man har stöd för sitt beteende för att man är del i en grupp. Då är det mycket lättare att låta känslorna styra och gå till attack på personen istället för att hålla sig till sakfrågan.  Läs mer om mekanismerna bakom negativt grupptänkande.

Hur bygger man ett starkt team där både medarbetare och resultat mår bra? Det får du lära dig i utbildningen Ledarskap nivå 2 – Bygga team.

5. Empati online är SVÅRT

Forskning från Uppsala universitet visar att förnekelse av klimatförändringar korrelerar inte bara med politisk orientering och auktoritära attityder utan också med låg empati och hög dominans.

Många av Gretas hatare på nätet är alltså dominanta personer med låg empati. Och har man låg empati och svårt att hantera känslor i verkligheten kommer man troligtvis att ha ännu svårare att känna empati och hantera känslor online.

Forskning visar också att vår empatiska förmåga (som går att träna upp) kan användas för att bli bättre på att argumentera. Om du på riktigt har för avsikt att övertyga någon som har en annan åsikt vinner du på att förstå och respektera motpartens perspektiv. Istället för att se hen som ett monster som måste förgöras.

Missa inte den här videon! Tips på hur du övertygar utan att starta ett ordkrig.

PS. Att vi har olika uppfattningar och åsikter om saker och ting är självklarheter. Och förstås ska vi argumentera kring sakfrågor. Men att ta till härskartekniker och personangrepp är något helt annat, som vi borde bli mer medvetna om och bättre på att hantera.

Framfot stödjer kampanjen #nejtillnäthat, ett initiativtagande av Prinsparets stiftelse för ett snällare klimat på nätet.

Är ni en ideell organisation som behöver kompetensutveckling?
Vi stöttar organisationer med 90-konto. Hör av er så berättar vi mer. Ring oss på 0220-600 680 eller mejla till [email protected]

Tips!Näthatshjälpen får du hjälp hur du hanterar näthat och bemöter nättroll.

FLER LÄSTIPS FÖR DIG:

Att vara snäll på jobbet lönar sig

Så använder du aktivt lyssnande som chef

Motverka mobbning: Så gör du som chef

Prenumerera på framgångsmagasinet Mallar

Framgångsmagasinet

Ligg steget före med praktiska tips som du har direkt nytta av i din vardag

Kontakta oss

Har du några frågor så är du varmt välkommen att höra av dig till oss. Vi återkommer så fort som möjligt.

Skickar
Formulär
När du fyller i din e-postadress samtycker du till att dina uppgifter behandlas enligt vår integritetspolicy.

Tack!

Vi återkommer till dig så snabbt vi kan.

Kostnadsfria seminarier

Frukost och nya perspektiv ingår. Välkommen!

Våra kunder

Sök på Framfot

Ange din sökning nedan: