Har du, trots erfarenhet och en gedigen meritlista, känt dig som en bluff på jobbet någon gång? Tänkt att alla runt omkring dig vet vad de gör (spoiler alert, det gör de inte) och att du för ditt liv inte kan förstå hur du lyckats lura dina kollegor och chefer så här länge? Du är långt ifrån ensam! Här reder vi ut begreppet bluffsyndromet och ger dig 5 tips på hur du kan hantera det.
Begreppet Imposter Syndrome, bluffsyndromet på svenska, såg världens ljus redan i slutet av 1970-talet. Två amerikanska psykologer, Pauline Clance och Suzanne Imes, lade märke till ett återkommande mönster i terapisamtal med högpresterande kvinnor. Trots beröm från chefer och en blomstrande karriär så upplevde kvinnorna ändå en känsla av att de bara haft tur och att de snart skulle bli påkomna.
Men vad är egentligen bluffsyndromet? Och vem drabbas av det? Bluffsyndromet, precis som namnet antyder, innebär att känna sig som en bluff på jobbet. Det kan yttra sig på olika sätt, men i grund och botten så är det en känsla av att du inte förtjänar eller är värd din arbetsroll. Och att du ständigt ifrågasätter din egen kompetens. Enligt en undersökning av Asana uppger hela 62 % att de någon gång upplevt bluffsyndromet.
Några av de vanligaste kännetecken på Bluffsyndromet är:
Det finns sätt att bemöta bluffsyndromet. Här listar vi fem konkreta tips som kan hjälpa dig att navigera genom känslorna.
Inledningsvis kan ett bra första steg vara att försöka identifiera var de här känslorna kommer ifrån och några vanliga källor till bluffsyndromet är:
Det kan såklart kännas läskigt att dela med dig av dina tankar. Men sanningen är att när 62 % uppger att de någon gång känt sig dåliga på jobbet och kan relatera till bluffsyndromet, så är chansen stor att du delar det med andra. Att prata med någon om hur du känner har två stora fördelar. När du bär bördan själv blir den oftast tyngre ju längre tiden går. Om du istället pratar om det så synliggör du problemet, vilket ger dig bättre förutsättningar för att ta itu med det. Om den du pratar med dessutom upplevt samma sak har du hittat någon att dela upplevelsen med. Och som det gamla djungelordspråket säger, två eller fler bluffsyndrom som pratar med varandra mår alltid bättre efteråt.
När du lyckats identifiera källan eller källorna till dina känslor kan det vara klokt att ställa dig själv frågan ”har jag den kunskap som krävs i min roll?”. Var helt ärlig mot dig själv utan att vara dömande. Alla har sina utmaningar, men om vet vi vilka dessa utmaningar är så kan vi göra något åt det! Är du ny som chef? Då är det inte konstigt att du upplever stress kring personalfrågor. Har du ansvaret för en ny projektgrupp? Att känna sig otillräcklig eller missförstådd kommer med största sannolikhet som ett brev på posten.
Ska du hålla en presentation inför styrelsen inom ditt spjutspetsområde men blir svettig av bara tanken på att prata inför människor? Du är inte ensam! Lösningen ligger i att fylla på med kunskap. Finns kunskapen internt, ta tag i den mer erfarna kollegan och be om råd. Om kunskapen eller resurserna saknas, kan det vara en bra idé att gå en extern utbildning. Ett exempel kan vara att gå vår utbildning Presentationsteknik & retorik så att du kan leverera kunskap utan handsvett på nästa presentation.
Det här görs inte i en handvändning, det vet vi. Men att börja fundera på hur du pratar till och om dig själv kan vara starten på en god förändring. Om du har för vana att klanka ned på dig själv efter minsta lilla snedsteg så bygger du sakta men säkert upp en negativ självbild. För att vända på steken kan du testa att tänka ”jag ser vad som kunde ha gått bättre, det får jag ändra på till nästa gång” i stället för att slå på dig själv. Du behöver inte börja använda superlativ (ännu), men att med små steg ändra dina tankemönster till att bli mer konstruktiva än negativa, kan på sikt göra din självbild mer positiv och rättvis. Vilket är det minsta du kan ge dig själv.
Lästips: En liten guide i reflektion – 3 kraftfulla frågor som utvecklar
Att du känner av bluffsyndromet kan handla om att du ställer orimliga krav på dig själv, men det kan också vara frukten av en osund arbetskultur. Sitter du och ”fixar det sista” hemma på nätterna med presentationen, rapporten eller chefens fruktkorg? Samtidigt som det är ditt ansvar att personalen får lön, kaffet smakar gott, årsrapporten blir gjord och CSR-projektet lanseras i tid. I värsta fall är du så utmattad att du inte hinner känna dig som en bluff, oavsett så är det dags att dra i handbromsen.
I en artikel i Harvard Business Review menar Ruchika Tulshyan och Jodi-Ann Burey att det är dags att ansvaret för bluffsyndromet inte bara läggs på individen, där framför allt högpresterande kvinnor är en överrepresenterad grupp. Det är minst lika viktigt att undersöka varför känslorna uppstår från första början och vilken roll arbetsplatsen har. Finns det dolda strukturer som gör att vissa har svårare för att känna sig trygga och lyckade än andra? Förhoppningsvis kan du ta upp din situation och få hjälp med att delegera vissa uppgifter samtidigt som osunda, ofta oskrivna, regler ifrågasätts.
Att förändra en arbetskultur är oerhört komplext och tidskrävande. Så när vi vi väljer att inkludera kulturen i vår lista är det inte för att vi förväntar oss att du ska ta dig an denna enorma uppgift själv. Däremot vill vi tydliggöra att det ibland inte är dina egna hjärnspöken som är det underliggande problemet, utan yttre faktorer som förstärker din upplevelse av bluffsyndromet. Och du är inte ensam. En osund arbetskultur är den absolut största orsaken till att vi är stressade på jobbet. Har du svårt att få gehör för din situation – tänk på att sätta din egen hälsa i första rummet. Du förtjänar att må bra.
Lycka till!
FLER LÄSTIPS:
Så hanterar du härskartekniker
Psykologin bakom jämförelsesjukan – och 4 tips för att undvika den
Ligg steget före med praktiska tips som du har direkt nytta av i din vardag
Har du några frågor så är du varmt välkommen att höra av dig till oss. Vi återkommer så fort som möjligt.
Frukost och nya perspektiv ingår. Välkommen!