Varför köper folk konspirationsteorier?

Liten utbildning i ledarskap – Så undviker du konspirationsteorier i din verksamhet

Illustration: Anna Erlandsson

21 augusti 2018. ”Sanningen är väl ändå sanningen?” frågar reportern på NBC. ”Nej, inte alls! Truth isn’t truth!” svarar Donald Trumps juridiska rådgivare, Rudy Giuliani. Ridå.

Varje dag översköljs vi av fakta, åsikter, argument och diskussioner som vi – medvetet eller omedvetet – tar ställning till. Sociala medier ger nästan obegränsade möjligheter att dela information på nätet och bidrar till att felaktiga fakta och konspirationsteorier sprids och frodas mer än någonsin. Vi lever i en postverklighet där upplevelse och känsla styr mer än fakta och förnuft. I den här artikeln förklarar vi vad som kan ligga bakom ryktesspridning, och hur du får bukt med det på jobbet.

Lyckas i rollen som chef: även när det gungar omkring dig. I utbildningen Certifierad ledare får du praktisk träning och ett program med tydlig röd tråd, som gör dig trygg och framgångsrik i ledarrollen.

Vad menar vi med konspirationsteori?

En konspirationsteori är en icke styrkt föreställning eller teori som försöker förklara en viktig händelse där all information inte är tillgänglig. Fenomenet märks inte bara politiskt, utan också i vår vardag och på våra arbetsplatser. Det handlar helt enkelt om att vissa falska teorier, rykten och påståenden har en förmåga att envist klamra sig fast i mångas medvetande – trots att forskare, faktagranskare eller du som chef gång på gång bevisar att vetenskapliga fakta och verkligheten ser annorlunda ut.

Kontentan är att det sällan går att sticka hål på felaktiga teorier genom att motbevisa dem. Och det finns flera psykologiska förklaringar till varför.

Så undviker du konspirationsteorier i din verksamhet

5 orsaker till att felaktiga rykten och konspirationsteorier uppstår – och hur du kan hantera dem.

1. Vi vill förstå!

Vi vill förstå varför saker händer och vad som ligger bakom. När det inte finns några trovärdiga svar fortsätter vi söka tills vi hittar något som känns rimligt. En konspirationsteori är i det fallet en förenkling på något som är svårt att förstå. Till exempel våldsbrott eller att en kollega beter sig märkligt.

Varför bränner någon upp bilar? De uppmärksammade bilbränderna i Västsverige resulterade i att stora delar av Sverige gick lös och trodde att det handlade om angrepp från främmande stat. I sociala medier gick drevet om att antingen höger- eller vänsterextremister skulle ligga bakom. Rykten och teorier spreds lavinartat – trots att polisen informerade om att inga misstankar åt något av hållen fanns.

På er arbetsplats: se till att förekomma såna här teorier genom att plocka upp det som händer på jobbet och sätta ord på det. Uppmana medarbetarna att ställa frågor och ge raka svar! Svar som är tydliga och slagkraftiga – inte långrandiga och analytiska. För att nå fram till de som riskerar att kidnappas av stress eller oro, läs våra tips om hur du talar apspråket för framgångsrikt ledarskap vid stress.

Lär dig nya verktyg som gör dig trygg och tydlig i rollen som chef – boka Certifierad ledare idag! Du tränar praktiskt på situationer ur din egen vardag och verksamhet. En konkret handlingsplan och certifiering ingår.

2. Vi gillar inte förändring

Förändring är jobbigt.

Det kan vara en av förklaringarna till att det även i vårt välutbildade land finns riksdagspersoner som förnekar att det finns en klimatförändring orsakad av människan. Trots att uppskattningsvis 97% av klimatforskarna är överens om att klimatet förändras på grund av mänsklig påverkan.

Att erkänna klimatförändringarna betyder att vi behöver förändra sättet vi lever på, för att inte tära lika mycket på jordens resurser. Och förändring är – som sagt – något vi gärna undviker.

I er verksamhet kan förändringsovilja visa sig till exempel genom att man bortförklarar den nya strategin. ”Det där säger de bara för att marknadsavdelningen ska slippa jobba så mycket, jag kommer fortsätta göra som jag alltid har gjort”. För att motverka det, minska tiden mellan själva kommunikationen om vad ni ska göra och startskottet där ni sätter igång med att göra det. Mindre prat, mera handling. Att vänta på att alla i organisationen ska köpa in sig innan ni sätter igång skapar mer frustration och oro.

Visste du att 70% av alla förändringar misslyckas? Bli en av de som når framgång: boka vår utbildning förändringsledning. Arbeta med ditt eget förändringsprojekt under utbildningen och sätt en plan för att lyckas.

3. Vi vill försvara vår världsbild

Vi har alla en uppsättning värderingar och åsikter som bygger sättet vi ser världen på. Om någon kommer med ett påstående som riskerar att rasera den världsbilden, blir den naturliga reflexen att vi backar och bestämmer oss för att den som försöker övertyga oss om något annat, har fel.

”Det där kan inte stämma…” De flesta motbevis grundas inte på vetenskap eller fakta, utan är snarare försök att väcka osäkerhet och tvivel kring den som påstår något. På 1960-talet drev till exempel tobaksindustrin en hård kampanj för att skapa tvivel kring forskningsresultat om rökningens hälsoeffekter.

På jobbet ger det anledning att fundera på hur du ger konstruktiv feedback. Modellen feedbacktrappan visar hur vi tenderar att ta emot kritik. Få personer gillar att ha eller göra fel; därför är det helt mänskligt att försvara ett misstag eller feltänk. Om du vill lyckas kommunicera kring olika uppfattningar bör målet vara samma som när du ger konstruktiv feedback: att nå förståelse och förhoppningsvis vilja till förändring.

Förmågan att kommunicera är nyckeln till ökad förståelse, bättre samarbeten, effektiva projekt, trivsel på arbetsplatsen och bättre kundrelationer. Lär dig det du behöver och träna praktiskt för att lyckas, i vår utbildning Effektiv kommunikation. Läs mer här!

Feedbacktrappan:

1. Förkasta ”Det här angår inte mig!”

2. Försvara ”Nej, så var det inte alls!”

3. Förklara ”Enligt fakta är det så här…”

4. Förstå ”Jag förstår vad du menar. Tack för feedbacken.”

5. Förändra – ett beslut som kommer inifrån.

4. Vi vill ha trygghet!

Forskning visar att vår uppväxt gör oss mer eller mindre mottaglig för konspirationsteorier och hur vi ser på världen. Personer som har växt upp med en otrygg anknytning till någon av sina föräldrar verkar vara mer benägna att tro på konspirationsteorier.

Det handlar helt enkelt om att vi söker efter trygghet och stabilitet. Om vi inte har den i oss själva behöver omvärlden vara extra stabil.

Som arbetsgivare eller chef kan du tillgodose det behovet genom att absolut inte acceptera någon form av kommunikation som skapar otrygghet på arbetsplatsen. Var uppmärksam och tydlig med att ni har nolltolerans mot mobbningstendenser, hot, hån och sarkasm. Hantera det direkt om det trots allt uppstår.

Lär dig de verktyg du behöver, och träna praktiskt på hur du ska agera i olika situationer, för att bli en trygg och framgångsrik chef. Läs mer om vårt utbildningsprogram Certifierad ledare HÄR.

5. Vi går på känsla

En sista viktig förklaring kring varför vi lätt köper konspirationsteorier och till synes lätta förklaringar är att vår hjärna gärna jobbar i energisparläge. Att analysera fakta tar energi. Därför går vi i första hand på magkänsla och erfarenhet när vi tar beslut. Det viktiga är alltså om det ”känns” rätt eller fel snarare än om det ”är” rätt eller fel.

I den amerikanska valrörelsen 2016 visade det sig gång på gång att Donald Trump spred rykten och påståenden som var helt felaktiga. Trots att faktagranskare uppmärksammade det påverkade det inte hans trovärdighet hos den stora massan. Tvärtom – majoriteten av väljarna fastnade för känslostyrkan i hans argument och såg honom som en ny sorts sanningssägare. ”Han säger det jag känner!”. 

Du kan undvika att din egen och andras hjärnor går i energisparläge genom att våga ifrågasätta. Den skarpaste frågan är: ”hur vet du det?”. Att själv få utveckla hur man kommit fram till något, gör att man tvingas utmana sina egna föreställningar och vilka fakta som ligger till grund för dem. Dessutom skapar det ett lyssnande perspektiv, vilket alltid fungerar bättre än att tala om för folk hur de ska tycka. Samtidigt kan du eller ni faktiskt lära er något nytt om hur känslan formas internt.

En viktig del i ledarskapet är att övertyga och engagera andra. Kolla in vår utbildning Praktisk retorik – en utbildning för dig som vill nå fram med ditt budskap. Läs mer och boka här!

Några sista tips för att undvika att konspirationsteorier får fäste

• Tänk efter innan du delar något i sociala medier. Är källan trovärdig? Finns vetenskaplig grund för påståendet?
• Gå alltid till ursprungskällan! Om det hänvisas till forskning eller en rapport – se till att söka upp den.
• Håna aldrig! Ta teorierna och människan bakom dem på allvar. Försök förstå hur personen resonerar. I artikeln Gratis retorikutbildning – vinn nästa diskussion lär du dig att övertyga på ett trovärdigt sätt.
• Kolla in Viralgranskaren på Facebook. Ett samarbete mellan tidningen Metro och Facebook, med idén att reda ut om storyn som sprids på sociala medier är sann.

Med hopp om en värld med mer sanning och färre alternativa fakta – lycka till!