Hur bemöter du Whataboutism eller projiceringsmetoden? Här skriver vi om fem konkreta exempel på härskarteknik & sandlåderetorik – och tipsar om fem motdrag som hjälper dig att hantera dem.
Att bete sig schysst och rätt mot andra är inte alltid så självklart som det låter. De flesta har säkert upplevt en känsla av att ha blivit medvetet misstolkad, överkörd eller ignorerad i något sammanhang. Är det en återkommande upplevelse kan det vara ett mönster som någon i rummet tjänar på att fortsätta med. I den här artikeln går vi igenom olika uttryck för härskartekniker, så att du har kunskapen att se igenom de här knepen nästa gång.
Uttrycket härskartekniker rymmer handlingar som trycker ner andra i skorna och bevarar ojämlika maktförhållanden. I den här artikeln beskriver vi också ett par retoriska knep som har samma effekt: att utöva makt och förtrycka. Om du lär dig att känna igen de här teknikerna kan du dels undvika att oavsiktligt utsätta andra för dem. (För ofta används de faktiskt omedvetet, bara för att vi är vana att agera på ett visst sätt). Men framför allt kommer du enklare kunna synliggöra och hantera dem om du själv, eller någon annan, blir utsatt.
Det bästa du kan göra när du upptäcker en härskarteknik är att agera direkt. Med det sagt: de flesta av oss har varit i en knivig situation där vi först efteråt kommit på vad vi borde ha sagt eller gjort. Slå inte på dig själv för det. Använd efterklokheten istället. Om du inte hann med att svara den här gången, fortsätt att öva och rusta dig för nästa gång. Det är aldrig för sent att stå upp för dig själv. Eller hur?
5 varianter av härskartekniker & retoriska knep – och smarta motdrag för att hantera dem.
Konsten att byta samtalsämne genom att peka på något som någon annan har gjort. Ett retoriskt knep, ofta med syfte att försvara sig själv genom att dumförklara och trycka till någon annan. Ett exempel är oljejätten BP som 2004 gav en PR-byrå uppdraget att flytta fokus från industrins miljöpåverkan till individens. Resultatet blev The Carbon Footprint Calculator, ett verktyg som mäter en individs sammanlagda klimatpåverkan baserat på deras aktiviteter, så som att äga en bil, flyga eller äta kött. Lanseringen blev en succé eftersom samtalet kring klimatfrågor flyttades från att kräva att oljeindustrin måste ändras i grunden till huruvida grannen äter kött och kör diesel. Det är smart! För innan du kan peka på någon annan, låt säga oljeindustrin, så är det bäst att du själv uppfyller alla kriterier för ett klimatneutralt liv.
Fokus i whataboutism är att avleda uppmärksamhet från sig själv, samtidigt som en försöker visa att den som anklagar är en hycklare.
Motdrag: Visa att du förstår vad motparten håller på med. Säg till exempel: ”Nu byter du fokus. Vi är här för att diskutera er klimatpåverkan. Det andra får vi ta en annan gång.” Undvik att gå i diskussion kring det ämne motparten försöker bolla över till. Det är dömt att misslyckas.
Andra lyssnar inte på det du har att säga. Istället pratar de med varandra, scrollar på telefonen, avbryter dig eller lämnar rummet. Detta kopplas ibland ihop med att någon snart därpå snor din idé – och genast får gehör för den.
Motdrag: Synliggör. Beskriv situationen och vad personen gjorde. ”Nu avbröt du mig. Om jag får avsluta det här så blir det din tur sedan”. Eller, om det är din tur att prata och du märker att de andra inte lyssnar: ”Jag skulle uppskatta om ni lyssnar på mig nu”. Det kan kännas läskigt och som att du skapar dålig stämning, men så är det ju inte. Den eventuella dåliga stämningen är redan skapad av de som ”härskar”. Ta ett djupt andetag – du har all rätt att bli sedd, hörd och respekterad.
Någon sätter känslor eller egenskaper på dig för att försvara sitt eget perspektiv. Istället för att vara saklig och bemöta eventuell kritik lägger personen problemet på dig.
Du: ”Det är alldeles för hög ljudnivå på jobbet. Jag har kollat med skyddsombudet och…”
Chefen: ”Ojdå, ja, du är ju lite känslig.”
Motdrag: Syna och lägg korten på bordet. Plocka upp det ord motparten försöker placera på dig, markera att du inte håller med, och gå till sakfrågan igen. ”Jag är absolut inte känslig, men ljudnivån är för hög. Jag vill att vi gör något åt det.”
Att plantera skuld och skam är en härskarteknik som går ut på att ”det är ditt eget fel”. Om du till exempel ifrågasätter varför ett beslut togs på ett möte där du inte var inbjuden, kan svaret bli: ”Om du var intresserad skulle du väl ha frågat vad mötet handlade om!”
Motdrag: Träna på att vara en gås – låt det rinna av dig. Skuld och skam är känslor som andra kan försöka aktivera hos dig. Men du har makten över dina känslor. Låt det passera och återgå till saken: ”Nu vill jag veta vad ni har beslutat. Och i framtiden vill jag att ni säger till mig när ni ska ha möte om såna här frågor. Okej?”
Vanlig i muntliga debatter och på sociala medier. Trollfabrikernas främsta verktyg. De som använder Gish-galopp överväldigar dig med ett berg av siffror, tankar, tyckande och (ofta lösryckta) fakta. Motparten rabblar helt urskillningslöst så många ”bevis” som hen bara kan hitta. För dig som blir utsatt kan Gish-galopp kännas lite som att bli översprungen av hundra galopperande hästar. Bevisen är sällan särskilt starka var för sig, men de tvingar in dig i en lång process av motbevisning som är svår att ro i hamn. Vad du än säger kan motparten hala fram något nytt.
Du: ”Siffran du nämner stämmer inte. Hur mycket man betalar i kyrkoavgift beror på…”
Motparten: ”Varför svarar du inte på vad du betalar då? Vågar du inte göra det?! Upp till 25% av kyrkoskatten går till prästernas kläder. Sen har jag hört att man ändå måste betala extra för…”
Motdrag: Håll dig till sakfrågan (igen!). Börja inte diskutera alla ”bevis”, utan håll dig till saken. Om ni inte kommer framåt kan det bästa vara att helt enkelt dra dig undan såna här diskussioner. (Om du har möjlighet). Det är lätt att dras med av känslostormar, försvarsmekanismer och personpåhopp. Men inget gott kommer ur det.
Det finns (uppenbarligen!) undantag, men de allra flesta människor gör så gott de kan utifrån sina förutsättningar. Trots det, kan det bli fel ibland. Därför finns det några saker som är bra att tänka på, när du ska avväpna personer som använder härskarteknik.
Berit Ås, socialpsykolog och Norges första kvinnliga partiledare, myntade begreppet härskartekniker och identifierade 5 varianter av dem i en studie 1979. Vi har skrivit mer om dem HÄR.
Ligg steget före med praktiska tips som du har direkt nytta av i din vardag
Har du några frågor så är du varmt välkommen att höra av dig till oss. Vi återkommer så fort som möjligt.
Frukost och nya perspektiv ingår. Välkommen!